BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Jag har inte riktigt kommit på vad som hjälper bäst. Skälla på mannen hjälper inte för att han förstår inte vad han gjort fel och jag känner mig mer värdelös efter det. Gråta har jag testat. Funkar bättre men inte helt. Ostörd sömn några timmar eller ligga ihopkrupen hos mannen hjälper bäst men helst av allt hade jag velat ut och springa en riktigt lång runda för att bli av med all ångest och alla känslor i kroppen. Tyvärr kan jag ju inte göra det om jag inte vill fördärva min kropp och jag tror inte det är värt det. Dessutom hade det kanske varit kontraproduktivt då jag hade blivit ännu mer arg/förtvivlad när jag konstaterat att jag inte alls kan ta mig fram så snabbt som jag vill.

Igår var vi på profylaxkurs som grundar sig boken Föda utan rädsla. Både jag och min man var väldigt nöjda över kursen då den riktade sig mycket till partnern och hur partnern rent praktiskt kan vara ett bra stöd för den födande. Jag har sen innan haft mycket tankar och liknande och läst mycket men mannen är inte lika intresserad av att ta till sig information via läsning. Så jag har ibland varit orolig över om jag måste hantera födandet och dessutom se till att han gör det han ska/förstår vad han ska/inte ska göra. Nu efter kursens 4 timmar så har vi fått bra tips och råd och verktyg och jag tror förlossningsupplevelsen kommer bli kanon. Jag kan släppa behovet att hålla koll på mannen och han har en uppgift så han känner att han har något att tillföra under förlossningen. I princip inget konstigt men om man inte tänkt på det innan är det svårt att göra det: Se till att jag inte går in i en ond spiral av rädsla genom att vara närvarande och lugnande med hjälp av rörelser/närhet, andningen, rösten och positivt tänkande. Jag ska däremot hela tiden försöka vara lugn och låta kroppen få jobba på i sin takt och inte motverka den genom att spänna mig och bli rädd. Vi fick göra flera övningar där vi fick känna på skillnaden att göra rätt och fel och jag ser fram emot att se om det går att komma in i det lugnet även när värkarna härjar.

Om två veckor är det dags för föräldrautbildningen och då blir det mer fokus på smärtlindring och allt annat praktiskt kring förlossningen om jag förstod det rätt. Men jag tror att profylaxkursen är den kurs som kommer ha gett mig mest inför förlossningen och det andra blir mer för att det är kul att träffa andra blivande föräldrar.

Alkoholfritt rött vin är totalt värdelöst. Smakar som bäst som en dålig imitation av svart vinbärssaft. Då kan man lika gärna dricka saften från början som smakar bättre.

Vad roligt med snö enligt mig då som såg det snöa (väldigt mycket) och 10 min senare var det som jag bara sett i syne. Men jag gissar att det även kan bli lite för mycket av det goda.

Men jag kan förstå din frustration. Försök tänka att det är bara den här vintern (och eventuella framtida graviditetsvintrar). Sen kan mannen titta på medan du skottar snö Skämt å sido. Jag förstår dig. Kan också bli frustrerad över allt som jag inte kan göra utan måste överlåta till mannen. Men nu är det som tur är inte så många veckor kvar.

Jag tänker lite tvärtom. Tanken är att vi ska ha bebisen i baksätet just för att jag (eller mannen) inte ska kunna ha möjlighet att reagera på bebisen när den skriker och få för oss att det går att lösa när man är ute på vägarna. Jag är rädd för att tappa fokus på vägen en kort (eller längre) stund för att försöka lösa krisen där och då och riskera att krocka. Inte för att det behöver inträffa men just nu är det så jag resonerar. När det väl är dags kanske jag resonerar annorlunda.

Förstår att det blir annorlunda när man har fler barn när det gäller pusslandet av bilbarnstolar. Det är ett smart tips att ha nappar nära till hands (om den sitter fram, bak blir ju omöjligt ). Då är det ju ingen fara om napp nummer ett flyger all världens kos och det blir ingen risk att man får för sig att böja sig efter den.

Jag är helt med dig. Varför öva på att sova dåligt? Det är väl nu det är som bäst att sova bra. Jag skulle säga att jag sov hela natten men det var inte djupsömn utan minsta lilla så vaknade jag till så det var inte precis kvalitetssömn. Dock är jag nöjd så länge jag kan somna om även om det blir väldigt ytligt. Hellre det än att vara helt vaken. Tror dock jag hade varit piggare på jobbet om jag fått sova lite mer djupsömn.

20 minuter skulle jag aldrig klara av. Jag hoppas på max 5 minuter för att hitta någonstans att stanna. Men sen har jag ju max 30 minuter till alla ställen jag kan tänkas köra till på egen hand så jag hoppas 20 minuter är ett scenario jag aldrig behöver uppleva. Hade det varit längre avstånd hade jag kanske tänkt mer som du att det är smart att ha barnet fram. Oavsett vilket hoppas jag på ett barn som älskar åka bil och i princip somnar direkt och inte som en av kusinerna till vårt kommande barn som skriker så fort hen ska åka bil.

Jag gillar också tanken med tygblöjorna men det verkar bara vara meckigt. Har en kompis som kör med det och jag vet inte hur många märken hon har gått igenom bara för att hitta någon sort som inte läcker. Tror hon äntligen hittat en sort som funkar med färre läckage än tidigare (tog väl två-tre månader) men sen vet jag inte om det är för hennes bebis har blivit äldre och kanske lite mer i storlek med blöjorna eller om det verkligen blev rätt märke till slut. Det kändes som hon fick lägga ner mer tid på att testa olika märken än vad man generellt gör med engångsblöjor. Så jag kommer köra på pampers eller libro eller vad som funkar bäst.

Så har jag också tänkt med tvättlappar. Våtservetterna kommer användas som reserv (om vi glömmer köpa hem) eller på utflykter.