Inlägg från: Lavish |Visa alla inlägg
  • Lavish

    BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

    Trollunge85 skrev 2015-04-09 16:40:20 följande:

    Att det här med att amma ska vara så svårt. Jag försöker erbjuda bröstet när H smackar och suger på handen. Men ändå verkar det ibland på honom som jag gör helt fel. Han vill inte alls ha mjölk utan blir snarare arg för att jag tar bort handen. Sen när han fått suga på handen ett tag så kan mitt bröst duga. Jag känner mig så osäker på allt det här med föräldraskapet och känner mig inte alls förberedd på vad den här första tiden skulle innebära. Känns som mitt barn är dr Jekyll på morgon/dag och mr Hyde kväll/natt.


    Jag tror det är omöjligt att förbereda sig på. Man kan förstås förstå det rent praktiska innan, att en bebis kan skrika mycket, behöver äta ofta, skiter mycket, att man inte får sova som man vill osv. Allt det kan man förstå och kalkylera med på förhand.

    Men det man INTE kan förstå innan man fått barn är hur starka känslorna blir, hur VIKTIGT det känns att bebisen ska vara glad och hur dåligt man mår och hur stressad man blir när bebisen skriker eller bara inte är nöjd. Det hade förstås varit mycket lättare om det inte kändes som en så stor grej att bebisen är missnöjd eller skriker. 
  • Lavish
    Cymi skrev 2015-04-09 21:59:59 följande:
    Nu ammar ju inte jag utan menade allmänt men ja, det mesta jag fick veta om amning under graviditeten var ju inte från mvc utan andra och vad jag läst själv, det hysjas väldigt mycket om att det kan vara svårt/jobbigt/göra ont i början tycker jag, det är väl något man kanske ska bli förberedd på istället så man inte känner sig dålig när man sitter där och det inte fungerar
    Ja det är sant. Innan fick man höra att "för en del gör det ont men då är det för att man gör fel, se bara till att få hjälp så att barnet får rätt grepp så gör det inte ont "

    Efteråt "Jaha det gör ont, men det är helt normalt". "ja det gör ont i början men kämpa på så blir det bättre senare".

    Jag skulle inte valt att avstå amning ändå, men rent allmänt håller jag med om att mödravården verkligen har en tendens att om inte ljuga så i alla fall högst påtagligt vinkla sanningen. 
  • Lavish
    Trollunge85 skrev 2015-04-10 11:19:59 följande:
    Jag vet inte hur många gånger jag frågade hur ont ska det göra för att veta att det är fel. Svaret var alltid det märker du. Men sen var det en bm på BB som var guld värd, inte alls som de andra. Hon sa att det är klart det känns det är ju jaws som ska gripa tag och suga (inte helt svenskkunnig men väldigt uttrycksfull) och tänk på hur det ser ut med kalvar när de diar. De drar och håller på. När hon kom in och H sov på sidan hos mig (hade precis ammat) och sa det är rätt så ska det vara även om jag typ bröt mot alla Socialstyrelsens riktlinjer. Men hon tyckte det var bra ju mindre vi använde plastbaljan och mer oss själva. Hon höjde mitt självförtroende men tyvärr var hon där bara en dag.
    Det är ju inte alls konstigt att det gör ont. Hade någon annan hållit på och sugit hårt och nästan konstant på ens bröstvårtor hade det ju gjort ont efter ett tag, och bebisar har ju ett vacuumsugtag. När hon någon gång får tag någon annanstans än bröstvårtan suger hon sugmärke på nolltid. 

    Däremot slutar det göra ont efter ett tag, eller har gjort för mig. Jag tycker det är tydlig skillnad på bebisars två sätt att suga, de suger hårt för att få mjölken att rinna till men sen när de rinner lapar de mer och suger bara lite lätt. Därför får man ju sår i början eftersom det inte kommer tillräckligt, så de fortsätter att suga hårt, och även senare om mjölken inte räcker så fortsätter de att suga hårt när det slutat komma mjölk för att få mer. När man har tillräckligt med mjölk gör det inte särskilt ont om väl de gamla såren fått läka ordentligt. 

    Ja riktlinjerna är ju skojiga. "Lägg ner barnet i egen säng när barnet ska sova". Den som skrev det rådet får gärna komma och prova att lägga ner mitt barn i spjälsängen för att sova, lycka till önskar jag då. 
  • Lavish
    pink76 skrev 2015-04-11 15:46:25 följande:

    En liten fundering....

    På dagarna när min lille son (1 månad) sover så sitter min man o håller honom så att han får sova i hans famn. Så på dagarna sover han långa pass på 3-4 timmar.

    På nätterna sover han i sin säng, men har börjat vakna upp varannan timme. Ibland varje timme. Kan det vara så att han har blivit van att få sova i famnen och behöver göra det för att sova länge?


    Grejen är väl att så små barn, och fortfarande när de är betydligt äldre egentligen aldrig sover många timmar i streck. Utan de vaknar till många gånger under det som vi upplever som att de sover, men somnar om igen. Antagligen somnar sonen om lättare och fler gånger i den trygga famnen, dvs vaknar till lite "aha jag är här hos pappa mysigt" och somnar om. Medan i sängen känns det kanske inte lika skönt och tryggt att somna om. 
  • Lavish

    Sitter och firar att jag klarat första kvällen ensam med barnen. Min sambo har åkt för två veckors utbildning i Skåne, vi har ju vetat det länge och jag har fasat för hur jag ska klara det. Han kommer hem nästa helg eftersom vår son fyller fyra och ska ha kalas då men annars måste jag fixa allt själv. 

    Har varit mest orolig över hur jag ska lyckas fixa middag och läggning av sonen inom rimliga tider med lillasyster som har sån kolik och sitter klistrad på mig, oftast illvrålande.

    Ikväll gick det i alla fall, även om jag inte hann med att göra sallad till maten och även om sonen inte var färdiglagd förrän 20.30 vilket kommer vara oacceptabelt sent när han ska upp till dagis dagen efter. Känns ändå som en seger att det gick överhuvudtaget, och utan att lillasyster förstörde hans läggning med skrik! 

    Får väl se om det går lika bra de kommande dagarna... 

  • Lavish
    tovemaja skrev 2015-04-14 07:40:29 följande:

    Jobbiga nätter för er! Vet ju precis känslan! Självs hade vi en kanonnatt men det berodde på att lillskiten endast sov 3 timmar totalt igår på dagen. Så en grinig bebis igår gav en toppennatt! Sov mellan 10 och 4 med endast 20 min amning mitt i.. Sov sedan resten av "natten" jämte mig och liggammade av och till. vi gick upp nu!!! Sååå skönt!


    Jo, så har det varit med båda mina barn. Lillan är mer eller mindre gnällig på dagarna och sover bara korta pass på 15-30 minuter, och det känns som hon är vaken bra mycket mer än en så liten bebis "ska" på dagarna. Minst 8-9 timmars vakentid totalt. 

    Men hon sover hyfsat på natten. Inte hela natten såklart för hon vaknar ju för att äta men hon brukar somna om när hon fått amma och så länge man håller sig i sängen i mörkret och tystnaden så kör hon på det. 

    Föredrar det framför jobbiga nätter. Såklart jobbigt att det inte blir någon tid över knappt på dagarna, men man hanterar jobbiga dagar bättre om man sovit någorlunda. 
  • Lavish
    tovemaja skrev 2015-04-14 07:40:29 följande:

    Jobbiga nätter för er! Vet ju precis känslan! Självs hade vi en kanonnatt men det berodde på att lillskiten endast sov 3 timmar totalt igår på dagen. Så en grinig bebis igår gav en toppennatt! Sov mellan 10 och 4 med endast 20 min amning mitt i.. Sov sedan resten av "natten" jämte mig och liggammade av och till. vi gick upp nu!!! Sååå skönt!


    Jo, så har det varit med båda mina barn. Lillan är mer eller mindre gnällig på dagarna och sover bara korta pass på 15-30 minuter, och det känns som hon är vaken bra mycket mer än en så liten bebis "ska" på dagarna. Minst 8-9 timmars vakentid totalt. 

    Men hon sover hyfsat på natten. Inte hela natten såklart för hon vaknar ju för att äta men hon brukar somna om när hon fått amma och så länge man håller sig i sängen i mörkret och tystnaden så kör hon på det. 

    Föredrar det framför jobbiga nätter. Såklart jobbigt att det inte blir någon tid över knappt på dagarna, men man hanterar jobbiga dagar bättre om man sovit någorlunda. 
  • Lavish
    Kpax skrev 2015-04-14 14:21:58 följande:
    Ja, hon tar ju små microlurar, men ofta är hon vaken mellan 21/22 och 3/4. Och det är inte så att hon vaknar när vi lägger henne i spjälsängen, det vore ju lätt att undvika isf, hon kan vakna även om man halvligger i soffan och har henne på bröstet. Eller om man slutar studsa på bollen.

    Från 3/4 sover hon som en stock, vaknar för att äta var tredje timme, och somnar sedan om. Runt 15-16 kvicknar hon till och brukar ha sin trevliga vakentid.

    Jag fattar inte hur hon kan vara vaken så länge på natten, även om hon kanske somnar till då och då. Men kanske blir det en ond cirkel med övertrötthet?

    Jag vet inte vad vi ska göra... Jag misstänker att hon skulle gallskrika om jag la henne i vagnen och gick ut, och när skriket går över i panik tror jag inte jag fixar att låta henne ligga, jag måste ta upp henne.

    Kanske kunde jag gå ut med henne i bärselen, men då kan jag å andra sidan lika gärna gå runt i lägenheten och studsa framför TVn.

    Ännu ett alternativ är att försöker böka ner henne i babyskyddet och åker runt i bilen. Men det är på sin höjd en kortsiktigt lösning, hon kan ju inte sitta i babyskyddet och sova hela natten.

    Jag önskar att vi bodde i hus och hade källare, då kunde sambon antagligen sova ostört och vara till större hjälp när han var vaken.
    Ta med henne ut i vagnen men ta också med dig bärsele/sjal. Börjar hon skrika kan du sätta henne i den medan du tar dig hem, så känns det bättre att hon är mot din kropp även om skriker än att ligga ensam i vagnen.

    Dottern sover faktiskt rätt bra i vagnen vilket är underbart, men min son skrek oftast och han kunde skrika tills han tappade andan och man fick springa som en galning hemåt, för det går ju inte särskilt bra att både bära en liten bebis utan stadga i nacken och köra vagn samtidigt. Det går lite bättre om man åtminstone har en sjal/sele att ta till. 
  • Lavish
    Madelia skrev 2015-04-17 09:27:23 följande:

    Min flicka tog vid där hon slutade igår och har varit ledsen från det att hon vaknade imorse förutom nu när hon slumrar igen. Hon verkar inte ha ont någonstans och om någon sitter inne med lite erfarenheter el gissning på vad som skulle kunna vara fel eller kanske något som kan hjälpa mottages tips tacksamt. Jag har pratat med BVC men det var såklart inte så lätt för dem heller att veta vad som kan hjälpa.


    Utvecklingssprång förmodligen, om du som sagt inte kan hitta något fel. 

    Barn, både bebisar och när de blir lite äldre får en period när de är gnälliga och omöjliga att lugna precis innan de tar ett språng i utvecklingen. Jag vet inte om det kan bero på att dom liksom känner att de håller på att knäcka en ny nöt i livet men inte riktigt lyckas få grepp om det än och därför blir frustrerade och ledsna. 

    Med små bebisar kan det vara svårt att märka av "utvecklingen" eftersom den liksom händer i hjärnan när de börjar förstå mer saker, med lite större bebisar och småbarn kan man tydligt märka att de plötsligt fått en ny pusselbit på plats och en ny färdighet visar sig. 

    Kan såklart vara något helt annat men jag minns från sonen att man alltid tror att det är något fel och "åh nej ska det  vara såhär nu" vid utvecklingssprången och sen går det över ganska snabbt ändå. 

    Hursomhelst tror jag inte du kommer få någon hjälp från BVC eller vården öht om ditt barn är gnälligt men inte har några andra symptom... 
  • Lavish

    Jag är gärna med på att försöka gå ner i vikt. Har tappat 12 kilo sen förlossningen men har ca 8 kvar till vikten före den här graviditeten och sen ytterligare 10 kvar till vikten före första graviditeten, som är den jag egentligen är nöjd på. Så helst vill jag gå ner 18 kg vilket ju är en del. Gick ner 0,4 kg förra veckan så det lär väl ta ett tag. Strategin än så länge är 1 timme barnvagnspromenad på morgonen, kokta grönsaker eller grönsakswok till lunch och att försöka hålla nere på sötsakerna. När sambon kommer hem kanske jag går och dansar en gång i veckan också.

    Har varit en tuff vecka ensam med bägge barnen, och imorgon ska vi ha stort barnkalas för sonen som fyller fyra med hela hans förskoleavdelning så varit mycket jobb att få klart alla förberedelser till det ensam med bebisen skrikandes på armen. Sambon är hemma nu men åker direkt efter kalaset imorgon igen och kommer sen hem "för gott" nästa fredag. 

    Igår fick jag det första leendet jag är helt säker på var riktigt från Linnea. Har nog sett ut som hon lett ibland mot mig även lite tidigare men då vet man ju inte riktigt säkert. Men igår var jag så glad över att hon suttit snäll i sin sitter så jag hunnit få klart tre plåtar hallongrottor till kalaset att jag tog upp henne och skrattade och pratade med jätteglad röst till henne och då fick jag flera stora tandlösa flin, nästan som skratt. Sånt gör ju bara att allt känns så mycket bättre

Svar på tråden BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?