När det gäller min svärmor så har jag mina gissningar: Min man är enda barnet.
Min svärmor har inte jobbat sen före 50-årsåldern. Och har lite väl mycket tid över.
Hon har inga nära vänner. Mer än sina syskon som har fullt upp med sitt.
Sen har hon nån form av problem. Jag vet inte exakt.
Jag har också problem med min svärmor - och svärfar. Båda håller på att tjata ihjäl min sambo och snart min fru (vi gifter oss om en månad) att göra slut med mig. De tycker att hon skulle kunna få "någon bättre kille" och att hon är värd någon bättre än jag och de inte gör någon hemlighet av det. Jag har ett helt okej jobb inom skrivande sportmedia. Jag tjänar helt okej och vi båda klarar oss gott på min lön men min sambo vill jobba själv och dra in pengar till hushållet. Hon säger att hon skulle få nippran av att bara vara hemma dagarna i ända och hon tycker också det är bra att tjäna egna pengar och att vi hjälps åt med utgifter och sparar till saker vi vill ha eller göra 
Men enligt hennes föräldrar "gör jag inte rätt för mig" då de tycker "Att bara sitta framför en dator och knappa lite på den och se på sån där jäkla tråkig sport är inget riktigt jobb" Hennes föräldrar är lantbrukare och har arbetat med kroppen från tidig morgon till sen kväll genom hela livet och menar att det är på det sättet man "gör rätt för sig och förtjänar sitt uppehälle här på jorden". Och då hon är deras enda dotter hade de hoppats på att hon hittat någon kille som har ett "riktigt" jobb och där hon själv inte ska behöva jobba och "slita ut sig och riskera livet" (hon jobbar som lokförare) utan vara hemma och ta hand om hushållet. Nu ser de det som att jag inte tjänar tillräckligt bra på det jobb jag har, på grund av att hon själv jobbar. Hon vill dock inte ta konflikten med sina föräldrar och jag har hört hon har sagt till de när jag varit i ett annat rum eller "utom hörhåll" att hon ser sig om efter någon annan och att hon gör slut med mig när hon hittar någon bättre. När jag konfronterade henne med att jag hört vad hon sagt sa hon att "det sa jag bara för att få tyst på de ett tag". Jag har rivit ifrån ibland när jag tycker att gnället från de blivit för mycket men då tycker de bara att jag är oförskämd och min sambo har skällt på mig för att jag höjt rösten mot de och att jag ska be om ursäkt för att jag höjde rösten mot hennes föräldrar.
Jag kanske var lite otydlig. Hon är inte enda barnet. Dom har två söner också. Den ena jobbar kvar på gården (helt underbar snubbe som jag kommer bra överens med) och kommer att ta över den. Den andre jobbar på en oljeplattform i Nordsjön (har jag träffat bara en gång men han verkar reko han med). Hon är enda dottern (mellanbarnet) de har och tydligen mer noga att hon ska ha en "bra kille" av någon anledning. Av det jag har lagt märke till har de inte haft några synpunkter på deras söners respektive och låter de leva sitt liv, enligt min sambo älskar de deras söners respektive. Tydligen är det mer känsligt när det rör deras dotter av någon anledning...
Visst är jag nöjd att hon valt mig och allt är helt underbart mellan henne och mig men det är hennes idiotföräldrar som är enda smolket i bägaren... som tur är bor de 30 mil bort från oss så vi åker inte och hälsar på de så jätteofta och jag gör mitt bästa dessutom för att det ska bli allt mer sällan. Jag förstår att min sambo vill träffa sina föräldrar och sin bror (han som bor kvar på gården) så jag får bita i det sura äpplet emellanåt. Ska bli riktigt intressant förresten om hennes föräldrar dyker upp på bröllopet. De har hotat med att utebli som någon sorts fånig protest och min sambo har börjat gråta varje gång de har nämnt det. Bröderna med respektive ska däremot komma.
Jag är övertygad om att det finns precis lika många svärdöttrar från helvetet som det finns svärmödrar. Det är väl bara det att svärmödrarna sitter inte på FL och skapar trådar om sitt hat, utan behåller kanske sina åsikter för sig själv.
