Hur gör jag när 5åring gråter efter sin döda mormor?

Jag har en son som är 5år. Hans mormor dog för 2år sedan i en sjukdom, men han har en del minnen ändå. För ett tag sedan började han gråta efter mormor så snart han inte fick som han ville (spec. när han inte ville sova på kvällen) för jag blev ju så ledsen och började själv gråta, och tog såklart upp honom till mig. Efter ET par gånger så genomskådade jag vad han gjorde så då fick alltid pappan ta över då han kunde vara mera lugn.

Men ibland blir han ju ledsen, idag var vi in i en kyrka och sedan blev han jätteledsen och längtade efter mormor.
Jag längtar såklart också, och vet inte hur jag ska hantera dessa situationer. Såklart måste man få vara ledsen, men när han blir så otröstlig och det inte finns något att säga. Han vill åka till mormor i himlen. Vad säger jag då?
Skitjobbigt är det, för jag själv blir ju också ledsen ibland, och ännu mer när han också är det.