Jag har många extra kilon från början. Är nästan rent skräckslagen att gå till bm o läkare för jag vet vad de brukar säga till överviktiga. Och även att jag vet det och är förberedd så blir jag så himla ledsen. Jag har inte tänkt ringa till bm först efter sommaren är då i v 13 el nåt. Vill dit så lite som möjligt.
Ska försöka ta tag i promenaderna i sommar. Men jag har både hälsporre och brukar få fruktansvärd foglossning så det gäller att ta det lugnt.
Vi har två tjejer. Och alla man pratar med säger men när kommer gossen då? Blir lite irri på det där att det känns som om vi skaffar en trea är det för att få en grabb. För min del tar jag gärna en tredje tjej. Vi har ju allt då. Kläder, leksaker etc. Och jag tycker att det är roligt med tjejer. Nu har jag ju redan två så det spelar ju absolut ingen roll.
Vi har 2,5 år mellan våra, syskonvagnen användes en handfull gånger, onödigt köp, iaf för oss.
Dimmig i huvudet var en bra känsla. .. Precis så. ..
Jag tycker också det känns som om jag varit gravid länge, och jag har vetat om det i ca 4 veckor. Tiden sniglar sig fram. Jag känner mig verkligen inte gravid fast jag mår lite illa och är trött och bara kan äta vissa saker. Tycker tiden fram till v 13 iaf kan gå fort, å andra sidan är semestern nästan slut då och det vill jag ju inte.
Men usch vad jobbigt med massa stick. Jag är också svårstucken. Men de brukar bara testa 3ggr och sedan byta stickare. Jag skulle lämna blod med fick inte för mina kärl var för tunna.
Jag har opererat mig som höggravid, dock inte i magen. Jag bröt benet och fotleden i v32,första dagen på min hp, sista maj. En hel sommar i gips. Jag fick ryggmärgsbedövning. Var skitrolig för bebisen det var otäckt att ligga på op bordet och se att magen rörde sig med jag kände inget. De fick komma från förlossningen och göra en ctg för att lugna mig. Bedövning efter är ett litet aber. På ortopeden fick jag starka grejer men hemma blev det alvedon, gissa hur bra det hjälpte mot brutet ben och fotled? När jag kom kom in på akuten blev de helt ställda för att jag var gravid, där fick jag också alvedon, de visste inget annat att ge mig.
Men allt gick bra, har en mycket frisk 5 åring här hemma!
Jag trodde att spökveckorna hade börjat här. Mådde bra o var jättepigg förra helgen. Men nu är det tillbaka. Mår kymigt till och från, vill sova sova sova och magen värker främst när jag är stilla. Vill bara äta det jag är sugen på. Det är jobbigt att vara på semester och behöva vara alert och social när jag bara vill dra täcket över huvudet.
Jag minns inte riktigt mina andra grav. Men jag tror det är rätt lika, i alla fall med den första.
Idag köpte jag tre saltgurkor på lösvikt, åt upp en halv i bilen på 2 min. Andra halvan när jag kom hem med leverpastej och juice men ingen macka till. Sambon bara tittade på mig o skakade på huvudet.
Hur kan ni äta citroner rakt upp och ner, fy bubblan så surt. Mycket konstigt bli r det . Min kompis kunde bara äta mc donnaldsmat första tre månaderna, hon gick uupp 10kg.
Mobiler lever sitt eget liv.
Jag måste förtydliga mig lite, hon gick upp 10kg de första 3 mån för att hon bara kunde äta på McDonalds.
Jag gick upp 26 med första och 6 med andra. Har rätt många kilon redan. Tyvärr. Blev aldrig av med de första 26.
Jag tänker fortfarande att någonting är "fel" och att det kanske inte kommer någon bebis. Jag mår ju illa, är trött och har inga blödningar eller så. Men jag mår inte lika illa som med de två tidigare graviditeterna.
Jag vill inte/vågar inte tro att det finns någonting där inne på riktigt.
Är det någon mer som känner såhär?
Jag hittade den första gruppen men eftersom vi fortfarande är lite hemliga om grav så väntar jag med att gå med.
Nej det var en annan som heter vi som väntar barn 2015