Ca 3 veckor kvar till syskonet kommer, nån som vill följas åt?

Hej! Jag hoppar gärna på tråden också! Har bf 18/5 och det börjar kännas rätt tungt och tråkigt nu att vänta... men samtidigt är det ju så lite tid kvar.

Läste ikapp tråden lite. Hoppas det går bra för dig Besa! Låter väldigt nervöst med din situation :(

Väntar själv tredje barnet. Äldsta född i september 2005, tvåan i september 2008. Så det blir lite längre mellanrum till trean :) Har haft en spännande vår med massor av ultraljudsbesök. Först var moderkakan föreliggande eller nära livmoderhalsen. Sen när den var mer än 2,5 cm från kanten i vecka 34 och allt ok, var bebis med sätes/fotbjudning... Och var på vändningsförsök vecka 37 som inte lyckades. Men sen svängde lill*n på sig själv i 36+6! Och fick det bekräftat nu i onsdags. Så de behövde inte vända och bebis ligger rätt!! Var väldigt lättad över det. Varit rätt orolig för både KS och sätesförlossning... läst på massor om det och försökt förbereda mig...

Men nu känns det som om man kan "slappna av" och fokusera på att förbereda sig för normal förlossning, men man vet ju aldrig hur det sedan går... De äldre barnen kom med huvudet före i veckorna 41+2 och 41+1, så räknar väl igen med en vecka till efter bf...

Hur är det med er med fler barn. Hur långa förlossningar har ni haft? Är väldigt nyfiken på att veta om ett tredje barn kommer snabbare än de tidigare.... första förlossningen var 17 timmar (tungt när man blev så trött), andra var 7 timmar, och det kändes väldigt passligt och bra...

Oh hjälp det var snabbt! Är väl mest orolig för att vi ska hinna få hit barnvakter åt de äldre barnen när det sätter igång... 7 timmar upplevde jag som väldigt lugnt (krystvärkarna har jag haft i 10 minuter med båda ungarna), så snabbare än det får öppningsskedet det nog vara... men går det under 2 timmar är det nog intensivt...

Besa: Tack för ditt svar om förlossningstiden :) Och det låter som om de har bra koll på dig nu. Det är jättebra också att du förklarar för dem om det psykiska! Viktigt för hela förloppet att mamman får så mycket hjälp och stöd som möjligt och för att man tar rätt beslut. Hoppas du får igångsättningen! Har också två vänner som förlorat barn alldeles i slutet av graviditeten, en enorm sorg. Håller tummarna för dig. Det ska nog gå bra nu!

Tack bluegrass!

sagström: wow långa förlossningar du fått stå ut med :O men det verkar ju som om de ändå blir kortare för varje gång! Och din kompis förlossning låter verkligen som en dröm!

emmelina: min bebis var i tvärläge/sätesläge ännu 36+6 men vände sig själv under natten förra lördagen! Skulle på vändningsförsök nr 2 i onsdags (första lyckades inte alls) och då låg bebis rätt. Om du har små bebisar så har den säkert mycket plats ännu att vända sig själv. Jag provade att trycka lite själv på bebis när den ännu låg fel. Tryckte lätt på huvudet och försökte vara i ställningar där jag märkte att den fick fart i rätt riktning. Man kan också prova att stå på alla fyra med rumpan högt upp så man liksom är uppochner med magen och då kan man "lura" bebis att vända sig rätt. Jag gjorde det lite förra lördagen, men vet inte om det var det som gjorde tricket. Det var lite som om den vände sig precis före det blev för trångt att göra det. Nu känns den jättestor där inne...

Det trycker förresten mycket mer neråt när huvudet är ner. Har mer ont i fogar och bäcken nu också. Och det är obekvämt att ligga på sidan på natten (men inte kan man ju ligga på rygg heller, kan inte andas då)... :/

Har inte haft förvärkar än. Med de tidigare barnen kom förvärkarna i sjok den sista veckan före förlossningen och då lossnade också slemproppen... Det ända jag har nu är det där tryckandet och stickandet neråt pga huvudet nere i bäckenet. Vet inte om bebis är fixerad eller ruckbar nu, måste boka ny till till mvc på måndag, för behöver ju inte gå till förlossningen mer för ultraljud och vändningsförsök. Är 3 cm sluten men tappen är mjuk, men det var redan en och en halv vecka sedan. Men det är rätt lika som de tidigare gångerna. Gissar alltså på 41 veckors graviditet igen för mig...

Tiger grr: jag började trappa ner jobbet i mitten av april. Men eftersom jag har ett lugnt sittjobb hemma framför dator och frilansar (fast ibland är jag ute och föreläser och sånt, men det gör jag absolut inte mer nu) så kommer jag att göra små uppdrag ännu hela maj och juni... får se hur det funkar, men tänker mig att bebis pappa får rycka in lite efter födseln, och om allt går bra med den egna kroppen så orkar jag nog jobba 2-3 timmar enstaka dagar... Det är svårt att sluta helt när man frilansar, vill inte säga upp vissa samarbeten. Men samtidigt är det inte ett fysiskt krävande jobb jag har heller.

Men det är otroligt skönt att ha många lediga dagar nu innan förlossningen. Känner att jag har ett enormt behov av att bara vila och få vara för mig själv. Också jättefint att hänga med de äldre barnen (pojke f. 05 och flicka f. 08) Längtar verkligen mycket till att de ska få träffa sitt nya syskon Alla är väldigt ivriga nu...

Fyller på listan:

15/5 Bluegrass, tredje barnet
18/5 MårranTre, tredje barnet
23/5 Sagström, tredje barnet

sagström: undrar om det inte också kan vara trycket på tarmarna som orsakar illamående? Min matsmältning är väldigt känslig just nu, kan inte äta riktigt vad som helst (åt chilisås på onsdag och mådde pyton). Tror också att nedstämdheten kan ha att göra med att man blir så inåtvänd och frånvarande när man förbereder sig för förlossningen. Trötthet gör ju också att man blir lite nere... Fast i och för sig är det förstås hormoner som orsakar det också!

Nyss hade jag något som liknade förvärkar. Bebis var vild i magen och tryckte ner huvudet oct hade en molande sammandragning samtidigt... Hoppas det betyder att livmodertappen blir lite kortare när det känns så...

emmelina: lycka till med vändningsförsöket! Kom ihåg att det är frivilligt att prova och att man ska säga stopp ifall det börjar göra ont. Obehagligt känns det ju när läkaren trycker på magen, men direkt smärta ska det inte vara. Och de har noggrann koll på bebis samtidigt.

Jag fyllde 36 i mars och bor i Åbo, Finland, så om jag säger saker om föräldrapenningar och sjukhus så kan det alltid hända att det funkar lite annorlunda här

Skoj med så många tredje barn! Min yngsta är fem och har under våren blivit väldigt mycket självständigare, nattning går snabbt osv. Ungarna kan ofta fixa sina egna smörgåsar och kläder på morgonen och sånt. Så man känner sig nästan lite överflödig ibland... De leker också mycket tillsammans och ibland blir det ju bråk också och så kan tålamodet vara lite kortare än normalt när man måste reda upp deras konflikter...

bluegrass: så fina barn! Vi har också tänkt på Ivar för pojke! Haha! Vi vet inte könet, även om jag faktiskt frågade om det i ultraljudet runt vk 20. Men skötaren glömde kolla (det var då de upptäckte den föreliggande moderkakan, så hon kanske blev lite distraherad)! Sen orkade jag inte pressa på så det får bli en överraskning. Har ju varit på en massa UL sen efter men inte lyckats se det själv... Storasyskonen hoppas på en syster, och själv är jag lite inne på att det kan vara en flicka. Men det känns som om det inte alls spelar någon roll heller. För en flicka har vi tänkt Astrid som namn, men inga av namnen är helt säkra ännu... Syskonen heter Wilmer och Agnes

Jag sover annars helt ok. Men måste på toa 2 gånger per natt nu... Och att vända sig är jobbigt, det gör ont i alla fogar, höfterna och framme vid blygdbenet sticker det till. Vaknar också tidigt och är helt slut redan kl 20 på kvällen.

Nu i natt hade största barnet dålig mage och kastade upp, så vi var uppe och bytte lakan och hjälpte pojken i duschen, sen fick han sova bredvid mig, och jag låg förstås och lyssnade på minsta lilla ljud ifall han skulle må illa igen :( Men det var tydligen bara något med maten i går och att han har pollenallergi och hade slem i halsen som irriterade... (vi hade redan en släng av vinterkräksjukan när jag var i vk 30, inte skoj). Så man är lite trött i dag... Men när jag låg och försökte somna om hade jag flera regelbundna sammandragningar med lite värk! Som svaga förvärkar! Så något är ju på gång

I dag blev det 38+0 för mig!

Ja och det är nog maken som får fixa all städning nu och allt plockande från golvnivå Ibland orkar jag laga lite mat fortfarande... Och tvätten klarar jag också, fast LÅNGSAMT...

Jag har hittills skött allt skjutsande till skolor, men det börjar bli rätt tungt att ränna av och an in i förskola och skola nu så maken får komma med på morgonen, och sen hämtar jag oftast ungarna redan 14-15-tiden nu när jag är ledig.