Inatt kissade min man i vår säng..

Jag förstår dig. Men tänk över att han förmodligen kommer att ha barnen en del själv framöver...

Fy fan jag lider med dig! Jag hoppas att du kommer på fötter och du gör ett jäkla bra beslut i detta! Starkt och vågat gjort! Kram på dig

Det är bättre du inte hade ställt in och låtit honom skämmas. Dölj inte för honom utan berätta för folk att ni ska gå isär för hans alkoholmissbruk. Sluta vara medberoende.

Säg att det blir varannan vecka.. Då kommer det säkert bli som innan vi träffades. Då var han hemma den helgen han hade barnen och fick sin dos den barnfria helgen.. Jag tror att han dricker såhär eftersom jag är här och tar hand om barnen... Positivt är väl då att hans familj (möjliggörare som hämtar och lämnar på fester så han kan dricka) ställer upp och tar barnen.. Och då kan jag iallafall visa mina barn att jag inte accepterar hans drickande.. Sen är det väl så att har man en förälder som dricker så blir man såklart påverkad.. Ser vår 2åring öl, vin, cigaretter och snus säger han pappas! Ser han en flaska Loka säger han mammas!

Åh vad jag lider med dig! För mycket länge sedan var jag ihop med en kille under en 5-års period och när han drack drack han för mycket. 
Under de åren så kissa han i våran säng 2 gånger, i soffan 2 gånger, i en bekants bil, på golvet på ett hotell, i ett städskåp. Så sjukt att jag inte lämnade honom i början av allt detta när man märket hur det var fatt. Nej då, ändå var jag så lär i honom, han hade fått mig att förstå att det ändå inte var någon annan som ville mig! Att jag utan honom inte var värd ett skit.
Detta är snart 20 år sedan men när jag läste din ts så är det precis som detta hände nu i helgen! Vissa saker glömmer man aldrig. 
Skillnaden är att du har barn. Jag hade nog verkligen tänkt över om det var en bra miljö för barnen. Hade varit mycket orolig att någon skulle få veta om detta och sprida vidare så det skulle komma fram hur det är inom husets fyra väggar. Jag personligen tycker att du gör ett bra val som bor i stugan ett tag. 
Din sambo behöver riktig hjälp för att komma till bukt med sina problem!
Lycka till!

Stå på dig. Att vara hård, och inte hjälpa till att täcka upp för alkoholisten, är enda sättet. Det är svårt, så helvetes svårt. Svårt med människor som inte själva vill ta tag i sitt problem.

Jag har inte levt med en partner med alkoholproblem, däremot med en far. Sådant här SKADAR barnen, kan inte säga nog många gånger hur viktigt det är att du sätter ned foten. Det behöver inte vara så att alkoholisten är våldsam och utåtagerande, bara det att se en förälder helt förändrad i beteendet och otillräknelig...en obeskrivlig otrygghet. Mamma valde att lämna honom, är övertygad om att detta var en stor orsak. Andra vuxna har under åren försökt prata med honom, konfrontera. Som att hälla vatten på en gås.

Idag går det bra för min far. Vi barn satte till slut ned foten. Nu sedan vi blivit vuxna själva. Sade, upphör inte detta vill vi inte träffa dig mer. Vill inte att dina barnbarn skall uppleva samma som vi.

Det var det enda som faktiskt tog skruv, efter alla år.

Det har gått snart 4 år nu sedan det samtalet. Han dricker sig inte berusad längre och idag har vi en mycket god relation och han är en högt älskad morfar.

Kontakta en stödgrupp för medberoende, där kan du få stöd av andra i samma situation.

Usch va jobbigt det låter. Min man va på behandling för snart två år sen och det har varit bra sen dess men nu har han börjat dricka folköl 3.5. Och det är ca 2-3 st då men han blir påverkad av det och blir irriterad och otrevlig så jag funderar nu på allvar att skiljas. Livet är för kort och jag vill inte att barnen växer upp med detta.

Jag kontaktar dom på måndag..

Faaaan va jobbigt!!! Jag ville ju leva lyckligt, villa, barn och härliga vänner och familj...