Enlängtan skrev 2014-05-25 15:49:23 följande:
Man skulle kunna tro att våra sambos är släkt eller något för han beter sig exakt likadant och man för sitta dör och säga åt honom vad han ska göra med pigan för att få henne nöjd.
När hon legat vaken på ex morgonen är det som att han inte fattar att då tar man henne till toan och byter blöja om inte jag säger det till honom.
Natten mellan fredag och lördag var pigan svårsövd och somnade bara kortare svängar för att sen vakna igen och till sist var jag så trött (då jag aldrig hann vila) och dessutom hade hon varit grinig hela dagen så jag väckte sambon (han är ledig på helgen). Då började pustandet och stönandet om att hon inte sover (wtf efter typ 5 min?!). Så sitter han i sovrummet med henne vilket gör att jag ändå inte kan sova så säger till han att gå (detta är ju också så himla jobbigt för han får ju henne bara att vara tyst när han går omkring och det orkade han inte ^^)
Till sist går han till gästrummet men då hör jag att gumman bara skriker i högan sky så går dit då ligger han i sängen med henne bredvid - som att hon skulle roas av det. Jag blir så jävla förbannad att jag ber honom dra åt helvete och sen tar jag upp pigan och sitter med henne i några timmar till (nära som hon ville vara och guppade med henne) och till slut somnade hon. MEN såg dock till att sambon inte kunde somna om så länge som pigan var vaken!
På morgonen tog dock sambon ut pigan i vagn på gården där hon sov i typ 4 timmar så jag fick sovmorgon till 12.
Men jag kan inte för nått i världen förstå hur karljävlarna kan tycka så satans synd om sig själva för att de ska vara med sitt eget barn och varför de ska ha dem att sova så fort de håller på med dem?! Själv tycker jag det är jätteroligt när pigan är pigg, glad och vaken så man kan hålla på och svamla med henne. Det är sambons förlust och han märker också att pigan föredrar att vara hos mig (och det är nog straff nog).
Haha som du säger! Dem låter släktade! Kan inget annat göra än att instämma vad du skriver! Exakt så som vi har det på nätterna! Dagarn är som lugna, men helgerna och nätterna! Och som oxå sa, att man ska tycka så synd om dem?! J klagade här om natten av att han inte får sova, att det är så jobbigt. Samtidigt som han oxå säger att han förstår att jag tycker det är jobbigt att ha henne nästan 24/7. Har sagt åt han att inte klaga, inte sålänge han själv faktiskt testat att ha henne 24/7 i 5 dagar, SEN kan han komma och säga att han förstår. Det är jobbigare än man tror, även om vi kanske tvättar, lagar mat och inte ser så trötta ut, så vill man bara lägga sig ner och sova! Anledningen till att man gör dessa saker är ju för att man måste, man måste ju få vardagen att funka trots bebis.
En annan sak som stör mig, är att när jag tex gör någonting vid datorn, och är upptagen, och han har joline. Så kan han säga "kan du pass henne här så hon inte ramlar ner"...NEEEJ! Ta med henne i babysittern eller lägg henne i spjälsängen. Vem fan frågar jag om hjälp på dagarna när jag måste ha båda händerna fria?? ;( haha. Samma sak när jag stog i duschen, vad han mig passa henne på skötbordet. Näää för jag hinner inte reagera och slänga upp duschdörrarna innan hon ramlar ner. Inte för att hon rullar eller rör sig så mycket nu, men de blir en dålig vana om man lämnar bebisen obevakad en kort stund, en vacker dag vänder dem sig ju. Så då fick han snällt ta med henne medans han skulle hämta något.
Och ja, det är ju deras förlust. Mjaa börjar nästan tro att hon börjar bli lite mammig, eftersom hon oftast blir tyst när hon kommer till mig. Kanske är det för hon känner igen mig, eller så är det oxå dels för att sambon gör fel när han är med henne. Har henne bredvid osv.
Sambon tog ut henne idag oxå i barnvagnen. Tänkte att jag skulle få sova lite, men såklart spydde hon mer hela täcket i våran säng innan dem skulle gå, och det gick igenom både täcket och ner till själva sänglakanet, så fick ju bädda upp sängen. Vilket gjorde att jag inte hade något att sova i, och klockan var ändå närmare 9.30 så var bättre att kliva upp. ;p
