Så förkrossad just nu. Är så jävla lurad. Förbannade droger!

Hur fan ska jag orka? Skakar, gråter, känner?! Känslorna är för många!!! Pappan till mitt barn. Hur fan kunde han välja bort oss mot denna skit? (Amfetamin) Att han har kunnat undanhålla detta så länge,.. Jag förstår inte :( Visst har det varit många sena nätter på jobbet osv,. Men ändå gjort det öppet inför gemensamma vänner?! Är besviken på MÅNGA! Men Kanske var det ett rop på hjälp, att det skulle komma fram? Men glad att en tog mod till sig att för mig berätta sanningen så jag kunde konfrontera honom. Ha någon som kunde backa upp mig som "bevis" Erkännandet satt långt inne, men nu är alla korten på bordet. Ja han har tagit denna skit i över 1 år minst. I vårat gemensamma hem, när våran son varit hemma, haft skiten här såklart. Hur ska man orka ta sig igenom detta. Han gråter som ett barn. Jag orkar inte med fler lögner nu. Vill ta min lille son och bara sticka långt bort, men något säger mig ändå att jag borde finnas för han. Hur hade ni gjort? Han behöver ju hjälp,. Vet inte vart jag vänder mig. Är så rädd...