Förskoleklass, ja eller nej?

Ja, jag vet. Men skulle vi titta på förskoleklassen statistiskt över landet så ser det inte ut som hos er. Personaltätheten är mycket lägre än i förskolan (där den också gärna fick vara högre). Hos oss är förskolläraren nästan alltid själv med hela klassen. 

Menar du förskola som "dagis" eller "nollan"? Kärt barn har visst många namn 

Ja då, alla ungarna har gått i organiserad 6-årsverksamhet. De äldsta gick i deltidsförskola, mellanbarnen i barnskola och den yngsta i förskoleklass. Själv gick jag förstås i lekskola ...

Fel av mig. Det fick ju inte heta lekskola längre då. Vi skulle säga förskola!

Okej, jag är som sagt inte insatt i det. De barn jag känner till som har gått kvar (eller gått tillbaka till) på förskola har inte ansetts vara mogna nog ännu för förskoleklass. Vad jag har förstått från att läsa här bland annat så kan man ibland välja förskola istället oavsett men som sagt, jag vet inte hur det ser ut i verkligheten.
Jag hade sådana funderingar för ett par år sedan då vår son är född i december men nu tycker både vi och förskolan att det inte finns någon anledning att vänta för hans del och jag ser positivt på att han får fortsätta med sina kompisar.

Det låter som sagt som att ni har en haft väldig otur, jag hoppas i alla fall inte att det hör till vanligheterna. Jag tycker att oavsett om barnet är 6 eller 7 år när det börjar ska det inte behöva uppleva en sådan miljö i skolan som du beskriver ovan. Jag skulle också föredra ett år till på förskolan om det stod mellan dessa två.

Flickan och kråkan: Jag gick på lekis som det hette då och jag tyckte att övergången mellan lekis och skola var jobbig. Jag hade nog tyckt att det hade känts bättre om jag hade vistats i den miljön tidigare utan samma krav och redan var trygg där när det var mer på allvar s.a.s. Nu är detta min upplevelse, som du frågade om, och jag kan givetvis se att det inte skulle spela någon roll för andra barn. Jag är positiv till att ha förskoleklassen i skolan men tänker då på en annan skola än den du beskriver.

Dagis heter numera förskola och nollan förskoleklass

Så jag menar nollan då om du hellre kallar det vid det.

Mina barn kommer gå i förskoleklass när det är dags. Förutsatt att inget tyder på att dom inte bör gå där då. Men annars så.

Jag är född på 80-talet och gick på lekis. Minns inte att det var 5 dagar/veckan. Men det var det kanske? Vet att när jag var 5 år var vi några från mitt dagis som fick vara på lekis några timmar under veckan. Antar att det var för att vi var äldre.
Men var lekis 5 dagar i veckan förr?

nozpa, just antal dagar minns jag inte, men det gör nog min mor om jag frågar henne. Var några dagar i veckan i alla fall.

Ja, upplevelser är individuella. Jag är väl lite märkt av att ha jobbat så många år i skolan. Med tanke på de rätt livliga diskussioner som förs för tillfället angående den svenska skolan idag så skulle jag säga att just miljön är den springande punkten. Eller kanske snarare bristen på en god inlärningsmiljö. Älskar mitt arbete, men det finns saker som vi verkligen måste ta tag i....både från föräldrahåll och från skolhåll och högre instanser.

Min son trivs jättebra i förskoleklassen. Han tycker att det är jättekul. Pratade med en förälder till en av hans klasskompisar för en eller två veckor sedan på en fritidsaktivitet och hans dotter trivdes också jättebra. Hans upplevelse var att det var en lugn grupp generellt. Jag började fundera rätt nyligen då jag upplevde att klimatet på skolgården hade blivit tuffare och att deras lärare började se trött och stressad ut - när man själv är verksam i yrket så ser man sådant som den oerfarna kanske inte helt sällan missar (jag har ju också sett på rätt hårresande resonemang från vissa föräldrar nu senast vad gäller frågan). När jag klämde sonen lite på pulsen så dök plötsligt saker och ting upp.....och när jag pratade med läraren så dök väldigt mycket mer saker upp.

Jag tycker att det är ett rätt allvarligt problem att många barn i dag - små som stora - uppfattar den typ av miljö i skolan som ett normaltillstånd. Min son har inte alls gett intrycket av att det varit stökigt eller bråkigt. Inte flickan till den pappan jag pratade med förra veckan heller eller andra föräldrar jag pratat med. 

För mig handlar inte förskoleklassen om i vilka lokaler man vistas - man får jättegärna vara i skolan där de ska fortsätta för att skapa trygghet - utan vilka prioriteringar man gör i de verksamheter som våra barn vistas i (även om förskoleklassen nu inte är obligatorisk).

Mitt barn ska gå i förskoleklass. För att komma in i rutiner och i gruppen. Och kanske för att hon, precis som jag som liten, var så trött på dagis där de "behandlar oss som småungar" - citat mig, 6 år. :P

javisst ja! såg ju sen att det var förskoleklass!
Ja mina tre barn kommer gå i förskoleklass.Tror att det är en bra språngbräda tills den riktiga skolan börjar
Däremot har vi väntat/kommer att vänta med förskola tills de är runt 4 år.

Jag har en son som gått på förskola 2-3 dagar per vecka under hela sin "förskolekarriär". dvs från inskolning vid 18 mån tills det var dags att börja i förskoleklass. När han gick över till skolan så var han kanske borta 10 dagar per termin första året, dvs hemma med sin pappa de dagarna.

Vi ville inte ha honom hemma lika mycket som på förskola, eftersom vi ändå tycker att förskoleklassen är en bra start på skolgången. Det handlar mycket om rutiner, lära känna barn, vuxna och lokaler, lära sig att ta hand om sig själv mer dvs. klä på, ta mat, plocka undan osv. Och då krävs ju att man är där liksom.

På förskolan spelade det inte någon roll egentligen vilka dagar han var där eller inte, vi utgick helt från min mans schema. Och eftersom det inte funkade för oss att ha honom ledig varje fredag eller varje onsdag hade det blivit hattigt om vi hade fortsatt på samma, typ borta en tisdag, nästa vecka borta fredagen, veckan därpå hemma onsdagen osv. Han hade gått miste om många veckovis återkommande aktiviteter och en del av byggandet av alla de här rutinerna hade gått om intet, upplevde vi.

Jag säger inte emot dig här. Inte alls. Jag menar absolut inte att det viktiga endast ligger i att förskoleklassen är på barnets framtida skola, jag tror att det många gånger är positivt om den är det av flera skäl men det om det andra fungerar väl.

Ja, mina barn har gått eller går i förskoleklass. Inget av barnen har fått vara hemma bara så där utan de har fått gå i skolan även om någon av oss föräldrar har varit ledig någon gång från jobbet. Men sådana dagar kanske de inte gått så länge på fritids (om de inte själva velat för att det har varit något speciellt).

För vår del, ja. Min son går nu i en femårsgrupp där alla barnen kommer gå vidare till f-klassen i princip. Det är en liten skola och förskola som sitter ihop och är i samma hus och har samma gård så han känner redan de flesta lärare och fritidspedagoger och barnen. Det är en klass i varje årskurs med 22 barn och fyra lärare/pedagoger i F-3 och med lugn och ro och som det verkar bra rutiner och allt. Så det är nog så bra det kan bli.

De arbetar redan nu f-klass förberedande i femårsgruppen och gör studiebesök i skolhuset och små projekt med F-klassen och så. Övergången blir nog väldigt smidig. Fint med en sån liten skola, småstadstänk liksom mitt i storstadsförorten.

Ja, mina barn har gått i förskoleklassen, varje dag. Ingen av barnen har haft en tanke på att stanna på dagis, och inte vi föräldrar heller. Lite kusligt har det känts att från en dagisgrupp på 22 barn lämna ungarna till förskoleklassen med två vuxna (ingen på heltid) på 26 barn i en skola med fyra parallellklasser och sammanlagt 600 barn.

Ungarna har trivts som fisken i vattnet.