Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-11 17:52:21 följande:
Tack för era svar!
Idag har jag och dottern pratat och hon vill träffa fadern. Idag ringer han på hennes mobil och frågar henne om hon kan komma om 2 veckor och hon skall höra med mig.
Jag ringde upp till honom och frågade om hans mående etc. Han påstår att han är drogfri sen 3 år tillbaka! Vilket inte är klokt för min son är inte ens 3 år och han har varit i träsket under denna tid.
Sa att om han nu går och tar prover så kan ju jag få se provsvaren på detta. Han reagerar med att han blir upprörd, förbannad och ilsken, kastar på luren i örat på mig.
Han har ingen tentens till att vilja samarbeta (det är liksom inte jag som har drogat bort 10 år av hennes liv) utan han, tycker han borde visa lite medvilja till sammarbeta.
Vi har haft samarbetssamtal för X antal år sen, hjälpte ingen. Så tänker inte ta hjälp av socialen överhuvudtaget, förstår inte på vilket sätt dom skall kunna hjälpa oss. Sen har jag ingen lust heller att blanda mig samman med socialen då jag är höggravid och väntar barn inom kort.
Angående farmorn så kommer jag prata med henne om detta, hon försvarar sin son tills döden skiljer dem åt. Skulle aldrig ens erkänna om han hade problem, utan sopar hellre saker under mattan.
Ursäkta om jag låter disträ, men blir så jäkla less på att försöka "prata" med en vuxen människa som ändå bara kastar på luren som en unge och tror att det skall hjälpa honom till att få en bättre relation med dottern.
Detta har pågått i snart 10 år och ännu längre tillbaka egentligen men då var det bara alkohol inblandat, mitt hopp om honom existerar inte. Men måste ju på nått sätt försöka.
Sen detta med att dottern har en mobil och han ringer på den i tid och otid stör jag mig på också!!
Det socialen skulle kunna hjälpa dig med är ju att kontrollera att han håller sig ren när han träffar dottern... det borde väl ändå vara en prioriterad punkt för dig?
"prata" du med farmor, det hjälper säkert... du säger ju själv att hon saknar insikt om sin sons problematik och lämnar bort ditt barn utan tillåtelse. Jag hade ALDRIG låtit henne ha mitt barn över natten igen.
Nu när jag läser om din TS så ställer jag mig lite frågande till hur du inte kunde veta var dottern befann sig under två dygn? Pratade du inte med henne en enda gång på två dagar?
