Farmorn lämnar bort barnet till pappan som går på subutexprogrammet?!
Har farmor umgängesrätt eller varför lämnade du barnet till henne två nätter (eller mer) ?
Inlägg från: Anonym (mormor)
|
-
-
Är dottern resultat av en våldtäkt eller varför valde du att skaffa barn med den mannen?Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-11 18:47:11 följande:Så svåra frågor :( Med oss har hon hela sitt liv framför sig, kärlek, trygghet, omvårdnad, vi kan erbjuda henne allt. Han har inget att erbjuda henne förutom sitt ursprung som en biologisk pappa. Han har aldrig haft ett jobb, har boende via socialen, går på subutexprogrammet, kämpar för att klara en sysselsättning, inge körkort, ingen ekonomi, etc.
Förvisso är inte materiella ting nått. Men känns som att får hon ta del av hans "liv" så kanske det även kan påverka hennes framtid i negativ riktning. Tycker ni jag är helt ute och cyklar när jag resonerar så?=( -
frappa skrev 2014-03-11 19:54:12 följande:Vad löjlig du är, gå och lägg dig.
Missade du mammans inlägg; nr 19? Hur kan man beskriva någon man älskat och valt att skaffa barn med på det sättet? -
Kommer du att rekommendera din dotter att göra något liknande; skaffa barn i tonåren med någon som dricker alkohol, är aggressiv, slår sönder saker och är farlig både psykiskt och fysiskt? För att sedan försöka ha barnet för sig själv. Beskrivningen är din egen - den beskrivning du gav i inlägg nr 19 var knappast positivare.Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-11 20:01:37 följande:Det är 10 år sen och jag var 18 år, så nej det skedde inte via någon våldtäkt. Men jag var ung och nyblivna 18 år. Träffade honom när jag var 16,5 år. Blev gravid och vi fick ett barn. Det tog slut under graviditeten, jag lämnade honom då för jag insåg att jag skulle bli ifrågasatt som mamma om jag valde att fortsätta ett liv med en man som drack alkohol, blev aggressiv, slog sönder saker och var farlig både psykiskt & fysiskt om jag hade stannat i denna relationen.
Jag kämpade på som ung mamma, lyckades utbilda mig, skaffa körkort och ett fast välbetalt yrke för att vara en representiv mor som både kunde erbjuda min dotter trygghet, ekonomisk stabilitet och en framtid.
Jag valde den vägen för att kunna erbjuda min avkomma en framtid trots att jag genom åren haft många odds emot mig. Hade inget när jag fick henne, men jag tog mitt ansvar! -
Har läst hela tråden och insett att du inte tio års tid försummat att låta dottern bygga upp någon kontakt med sin pappa. Det verkar nästan som om du tror att mannen du valde att leva med senare lika väl kan föreställa pappa. Hur skulle någon kunna ge dig konstruktiva råd när du visar upp en sådan rigid inställning?Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-11 20:53:24 följande:Men suck! Varför kommenterar du om du inte har några konkreta råd & tips, är inte ute efter bråk med "mormor" eller någon annan här på familjeliv.
-
Harvester skrev 2014-03-11 21:42:18 följande:
Så sjukt bra gjort! Är imponerad av din styrka. Lyssna inte på någon skit om ditt beslut som är det enda rätta. I alla andra trådar skriker folk att folk ska lämna sina sambos, men i detta fallet när det var det enda vettiga alternativet måste nån klaga om det istället.. Helt sanslöst..
Heja dig, TS!
Ingen skriver väl "Lämna karln OCH ELIMINERA HONOM UR ERT BARNS LIV?
Att lämna är en sak - man har ändå ansvar för barnets rätt till sina båda föräldrar! Det är en helt annan sak än att blanda ihop sitt hem, sin ekonomi med en person som plötsligt genomgått en total personlighetsförändring sedan han fick barn. -
Wira skrev 2014-03-11 22:59:18 följande:eftersom ts tydligt förklarat att pappan har fortsatt missbruka i tio år efter barnets födelse så ser jag en självklarhet i att dottern inte har haft umgänge med sin påtända farsa under den tiden. att du skulle se umgänge med en aktiv knarkare som ngt gynnande för en liten tjej står ju för dig. luktar ruttet föräldraskap lång väg.
Har svårt att tro att en person ena stunden kan vara en drömprins man väljer att skaffa barn med för att så fort barnet fötts bli totalt nerknarkad. Det är något som inte stämmer i ts berättelse. Även om denna totala make-over/metarmorfos har inträffat brukar det gå att ordna någon sorts umgänge; att pappan kommer hem till mamman/ att barnet träffar sin pappa på neutral plats med kontaktperson.
Aldrig hört talas om bersöksrum på våra anstalter, allt för att de viktiga släktbanden ska bibehållas? "En dålig pappa är bättre än ingen (biologisk) pappa alls!" brukar vara ledordet de svenska myndigheterna arbetar efter! -
Vårdpersonal har jag aldrig varit - något lite insatt är jag i missbruksvård. Vad är det som inte stämmer i inlägget du bemöter?frappa skrev 2014-03-11 23:17:29 följande:
Det var nått nytt, varför ger man subotex(opioid) till en som använder centralstimulerande som amfetamin?
Så källa på detta, för mig något helt nytt.
Så utbilda mig.
Kanske någon benzo i början när man har AT.
Om jag inte helt ute och seglar, vilket jag hoppas jag är.
Så är du ingen kunskaper som vårdpersonal.
Utan ljuger, och det vore patetiskt av dig.
Så bättre jag har fel här, än du patetisk.
-
Undrade allt, sist jag stötte på den behandlingen som nämns i tråden gällde det heroin. Vågade mig inte på att protstera mot en "expert".Anonym (Vårdpersonal) skrev 2014-03-11 23:29:26 följande:
Ni får ursäkta att jag skrev fel där! Satt i andra tankar, de är inte amfetamin utan opiat! Tack för ni som rättar mig! -
Fortsatt!? Ts har inte nämnt med ett ord att det var en missbrukare hon valde att skaffa barn med! Det verkar han ha blivit så fort barnet fötts!Wira skrev 2014-03-11 22:59:18 följande:eftersom ts tydligt förklarat att pappan har fortsatt missbruka i tio år efter barnets födelse så ser jag en självklarhet i att dottern inte har haft umgänge med sin påtända farsa under den tiden. att du skulle se umgänge med en aktiv knarkare som ngt gynnande för en liten tjej står ju för dig. luktar ruttet föräldraskap lång väg.
Inte ens aktiva missbrukare brukar vara påverkade dag ut och dag in eller? -
OK. Den man jag umgicks med av och till under 20 års tid (helt ren blev han, gift fyrabarnsfar och aktiv i förening med anknytning till drogmissbruk) sov ibland, länge, mellan varven, flera dygn. Han kunde vara med tjocka släkten på landet något dygn och fungera någorlunda normalt när han ville det. (jag var ändå noga med p-pillren under vår tid tillsammans).Anonym (nja) skrev 2014-03-11 23:41:46 följande:Jo, missbrukare brukar faktiskt vara påverkade dagligen. Avtänding är inte så trevligt att vara med om så det undviker man gärna till varje pris. En ständig jakt på nästa dos och man gör i princip vad som helst för att komma över det.
-
Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-12 00:22:28 följande:Bra mormorn, klappa dej på axeln och glädjs åt att du åt p-piller under 20 års tid men levde med en missbrukare. Jag fick en fantastisk älskvärd dotter, och hithills 10 drogfria år i mitt liv, utan ett missbruk i kring oss. Hade inte velat byta för nått i hela vida världen med dej.
Levde med? Då har du totalt missförstått! En del ungdomar är fulla av nyfikenhet och har en "Sturm-und-drang"-period. Jag levde inte med någon speciell person från min stora bekantskapskrets, jag lärde mig mycket om livet och människorna.
Att jag är mormor beror på att jag så småningom gifte mig och fick både en underbar son och en dotter med min man. Jag valde att skaffa barn när jag var mogen för det, när jag fått nog av spännande bad guy´s. Våra barn har bra kontakt med båda sina föräldrar. Och vi har nu underbara barnbarn. Varför skulle du inte vilja byta? -
När jag var tonårsförälder tyckte jag det var en styrka att jag direkt hade känt igen lukten om de rökt på (vilket aldrig hände) och jag skulle ha känt igen en del andra symptom. Kunde direkt se på grannens pojkvän att han gick på amfetamin - dottern kände inte igen symptomen - och blev paff att mamma gjorde det.
-
Visst, det är upp till var och en att skaffa barn med alkoholister, drogmissbrukare, misshandlare, bankrånare, mördare - vem man vill! Det har vänner till mig också gjort.Anonym (Prata) skrev 2014-03-12 10:20:32 följande:
Vad är det för fel på dig? Hon skaffade barn med en man som tog droger, TS är inte direkt den första människan att göra något sådant och du hoppar på henne med mängder av dryga kommentarer. Vad bra att du tycker att du är bäst i hela världen och att alla ska göra som dig, det förändrar dock inte dåtiden. Man kan inte göra något ogjort så istället för att säga "du borde" kanske du kan stötta henne i de problem hon har NU och inte de hon hade för flera år sedan.
Vad jag inte tycker är juste att sedan "tjuvhålla" på barnet/barnen; betrakta dem som sin egendom; som om det varit jungfrufödsel! Kvinnor som beter sig så går direkt bort från min umgängeskrets. Läser du mina inlägg inser du att det är vad jag tycker är helt fel; att vägra barn kontakt med den far man valt till dem.
-
Sambo?? Medberoende!? Oj, uttryckte jag mig så otydligt! Som ung kände jag en man, träffade honom både privat då och då och genom jobbet på neutral plats. Jag var övertygad om att han inte skulle överleva sin trettioårsdag. Han hade avverkat ett antal behandlingshem. Plötsligt bestämde han sig för att det fick vara nog, bildade familj (kvinnan har liknande bakgrund). De bor fortfarande ihop, i helt vanligt svenssonliv (villa etc) fick fyra gemensamma barn, som vuxit upp med dem. Varför skulle ha sakna dem, tja visserligen studerar de ute i världen, som ungdomar gärna gör, men....Spermaivrare skrev 2014-03-12 11:22:36 följande:
Exakt, blir trött på alla spermaivrare. Fråga till Mormor; eftersom du försvarar att små barn ska vara med påtända knarkare bara för att de råkar komma från deras spermier, har du själv barn som knarkat och valt droger framför sina barn, vilket du måste rättfärdiga? Eller har du bara varit medmissbrukare och rättfärdigat din sambos tjugoåriga missbruk på vägen för att han haft egna barn som han, låt mig gissa, gråter krokodiltårar för och "saknar" ?
Jag dömer inte ut någon för felsteg de tagit en gång i tiden; människor är kapabla till förändring.
Tror du inte alls att en person som tagit sig in i subutexprogram har någon chans att ändra sig till det bättre?
Mina barn dricker inte ens en droppe champagne för att fira studentexamen (deras självständiga val som jag är stolt över). -
Tycker det är extremt dålig stil att använda en man som spermadonator och sedan slänga honom på tippen och leva gulligt familjeliv och låtsas som om spermadonatorn aldrig funnits i ens liv. Var det sådan panik att skaffa barn just då att man inte orkade leta efter något bättre i "pappaaffären"? Väninnan som gick på krogen väl medveten om att hon hade ägglossning och sedan förbjöd mannen att ens träffa sitt barn på förskolan blev fort en exväninna till mig.Spermaivrare skrev 2014-03-12 11:22:36 följande:
Exakt, blir trött på alla spermaivrare. Fråga till Mormor; eftersom du försvarar att små barn ska vara med påtända knarkare bara för att de råkar komma från deras spermier, har du själv barn som knarkat och valt droger framför sina barn, vilket du måste rättfärdiga? Eller har du bara varit medmissbrukare och rättfärdigat din sambos tjugoåriga missbruk på vägen för att han haft egna barn som han, låt mig gissa, gråter krokodiltårar för och "saknar" ? -
Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-15 11:22:35 följande:
Men mormorn: ) Du förlöjligar bara dig själv genom att yttra dina åsikter. Hade du varit bildad, erfaren & vis som oftast en mormor är hade du insett att man ska vara mjuk mot människan & hård mot problem.
Du kommer aldrig vinna någons respekt genom dina utlägg :) Det kanske biter på svaga människor, men då har du helt kommit till fel grupp! ^^
Trevlig helg till er alla som kommit med konkreta råd & tips på hur jag bör hantera situationen, ni har all min respekt. Nu ska jag fortsätta njuta av min graviditet och mitt liv som två (snart tre barns förälder) som har hela världen framför mig. Nu ska jag och dottern åka & träna!
Socialsekreterare skulle säga samma sak: "Barn har rätt till sitt ursprung! En dålig pappa är bättre än att barnet gör sig fantasier om hur deras pappa är. Det är i alla situationer viktigt att främja barns kontakt med båda föräldrarna!" Hur man lämpligast arrangerar kontakten varierar med situationen.
OK, de som gått socialhögskola och skaffat sig mångårig erfarenhet av familjer med problem, genom arbete i socialförvaltningens regi eller som privata familjerådgivare kanske inte alla är de mest bildade, erfarna och visaste i samhället.
Läs ändå gärna Bente & Gunnar Öberg; "Skiljas men inte från barnen" eller andra titlar av dem. Båda är mycket erfarna; Gunnar har arbetat med doktor Gustav Jonsson på barnbyn Skå. Personliga erfarenheter av skilsmässor med barn inblandade har de också. Plus att de stöder sina åsikter på forskningsarbete där de intervjuat vuxna om hur det är att vara skilsmässobarn. Båda har doktorerat
"Föräldraskap kan aldrig upplösas. Barn behöver BÅDA sina föräldrar" är makarna Öbergs slutsats. -
ALLA !? socialsekreterare - VAR läser du det? Inte i mitt inlägg i varje fall! Självklart har jag ingen uppfattning om hur ALLA socialsekreterare ser på barns kontakt med båda sina föräldrar! (mina erfarenheter omfattar fyra olika kommuner av väsentligt olika storlekar, som alla skrivit vårdnadsutredningar. Både jag och barnens far har bytt kommuner under åren som barnen var minderåriga. Under årens lopp har kanske ett tjugotal socialsekreterare varit inblandade. Hur soc. tänker i de andra drygt 200 kommunerna i landet har jag inte inblick i).Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-16 08:05:31 följande:
Haha du är rolig du mormorn, först ditt generealiserande om att "Alla socialsekreterare skulle säga samma sak" är samma sak som att generalisera att en stor grupp av människor skulle dela samma värderingar för att man gått på samma utbildning.
Boken du refererar till sammanfattas följande
"I denna nya omarbetade utgåva av klassikern Skiljas - men inte från barnen ger familjeterapeuterna och forskarna Bente och Gunnar Öberg råd och vägledning i de olika problem som många frånskilda föräldrar ställs inför när de ska gå ifrån varandra. Boken är en utvärdering av den gemensamma vårdnaden och beskriver hur man i praktiken kan ta hand om sina barn - från att ha ett växelvis boende till att barnen bor enbart hos den ena föräldern."
Nu tar ju inte boken upp hur man skall hantera missbrukande föräldrar! Sug på den du, det är skillnad på att gå ifrån varandra och gå ifrån varandra pga att en förälder har ett alkohol - och drogmissbruk.
Ännu en gång har du bevisat att du för det första inte är bildad, du är inte kapabel till att refererea och återge källor och vetenskapliga metoder på ett konkret och rättfärdigt sätt. Så snälla du mormorn :) BILDA DEJ!
Har första upplagan av omnämnda bok av Öberg & Öberg. Där berörs även ensam vårdnad; en genomgång av för- och nackdelar med ensam vårdnad/delad vårdnad, söndagspappa, ointresserade pappor och familjer med dålig samarbetsförmåga. Har ensam vårdnad tagits bort i senare upplagor?
Jag tvivlar på att du och ditt ex. är unika i att ni separerat på grund av missbruk! Det räcker med att jag ser mig omkring, jag vet en del om vad som händer medmänniskorna på orten där jag bor nu sedan många år. Känner även en del kollegor ganska väl. Är du övertygad om att alla andra utom mannen du valde att skaffa ditt första barn med är helnykterister och helt fria från andra droger också? -
OK, så barnet har officiellt ingen pappa - faderskapserkännande har aldrig ordnats, intressant. Trodde det var svårt att komma undan den pappersexercisen i Sverige.Anonym (Mamma TS) skrev 2014-03-16 10:37:28 följande:Skillnaden mellan ditt och mitt fall är att dottern inte haft kontakt med sin far alls, vi bytte bostad när hon var 1 månad gammal och han har inte velat ha kontakt med henne heller för den delen, så vi har levt separata liv utan insikt in nån av våra liv. Vi har aldrig behövt ha kontakt med soc som dej heller. Eftersom dottern inte behövt ha missbruk i kring sej alls, så har vi aldrig behövt ha med sekreterare att göra.
Vad som hänt dej och din familj vet jag inte. Men våra fall verkar inte kunna jämföras. Pappan har ju själv valt att ta avstånd från oss när hon föddes pga alkoholmissbruk, behandlingar, vistelser på psykiatrisk avdelning, bott under 1,5 år borta från oss över 200 mil etc. Ids inte ens förklara. Så hennes kontakt med hennes far (om man räknar i måndaer) kan räknas på en handfull. Tyvärr är det inte så enkelt som att bara kliva in i hennes liv sisådär, vi har ju ett väl fungerade liv med både arbete, sport och fritidsaktiviteter, vi är i fjällen 2-3 gånger i månader i stugan etc. Vi bor i olika kommuner och han saknar körkort, bil, inkomst etc.