Ville inte veta,läste ändå,nu ledsen!

Din reaktion verkar väldigt irrationell för en utomstående, men jag kan tänka mig att det egentligen inte handlar om barnets eventuella utseende utan om helt andra saker.
Du ska göra ED, vilket förmodligen innebär att du redan har gått igenom många år av barnlöshet, säkert också många år av utredningar och misslyckade behandlingar, många år av oändlig frustration och besvikelse om och om och om igen. Dessutom en ED tidigare som jag också förmodar misslyckades? Du är fullständigt utlämnad till alla läkare, dessutom utomlands eftersom ED inte är tillåtet i Sverige, och en ytte pytte gnutta hopp om att detta bland de sista halmstråna ska vara det som ger er det otroligt efterlängtade barnet. Den enda uns av kontroll du hade kvar var att få välja/inte välja donatorns utseende, och inte ens det fick du nu bestämma över. Så fort du fick infon om utseendet så ploppade det säkert upp en bild på ett litet barn med dessa färger, drömmen kom upp till ytan igen och blev alldeles för verklig och du vill verkligen inte gå igenom ytterligare en krasch! Känslorna måste få ta vägen någonstans och nu hamnade de på det enda som känns hyfsat konkret i situationen, att du faktiskt hade sagt ifrån att du inte ville veta!

Men vet du vad? Barnets färger är verkligen inte hela utseendet! Du vet inte om barnet blir kort eller långt, smalt eller tjockt, stora eller små ögon, potatisnäsa eller en liten uppåttipp, pianofingrar eller prinskorvar osv. Könet vet du inte heller, för att inte tala om personligheten, den har du absolut ingen aning om! Det finns en mängd överraskningar kvar att få vid förlossningen, och resten av livet! Så låt inte det här lilla, i sammanhanget faktiskt ganska obetydliga även om det inte känns så nu, beskedet slå ner dig. Bryt ihop en stund, det får man göra, men kom igen sen med förnyad energi och ta dig igenom det här också.

Kram!

Jag förstår inte det hemska i detta. Jag och min sambo är blonda och blåögda, därför visste vi ju på ett ungefär vilka färger barnen skulle ha. (Helt säker är man ju aldrig.)

Det är ändå en STOR övveraskning när barnet väl är fött.

Åh "slamkrypare", så fint skrivet av dig. Gillar.

Jag fattar inget egentligen vad problemet är? Men jag ser en massa om hur barnet ska se ut. Det kan man ju ALDRIG veta? Bara för ni tror att det blir på ett sätt så är gener lustiga. Det kan bli hur som helst. Jag har två barn. Båda är ljusa med blåa ögon. Jag är mörk, riktigt medelhavsmörk med olivfärgad hy, mörkt hår och ögon. Men mina barn blev ljusa ändå. Med detta ville jag bara säga att gener gör lite som de vill. Man kan aldrig veta hur ens barn kommer se ut.

slamkrypare: tack,du fattade faktiskt!

Och till er som undrat,nej,kliniken matchar ingenting förutom blodgrupp om man inte vill. Så i teorin hade vi kunnat få ett svart barn,men de har inga såna donatorer så där går väl gränsen-även om inte ens det spelat nån roll.  P.g.a min höga ålder och att vi inte valt donatorer kommer vi vara öppna med vad vi gjort. Annars undrar folk ju! Man får inte barn i min ålder,man får definitivt inte två-som vi kanske får- och ingen får barn som avviker helt från egna utseenden så vi vill inte låtsas som det regnar. Ser det som en adoption,det är inget att hymla om och inte detta heller.

Det börjar kännas lite bättre nu,men jag håller fast vid att kliniken gjorde bort sig och det ska jag ta upp med dem när jag orkar.

Det är inte extremt ovanligt att två brunögda föräldrar får ett blåögt barn. Om båda bär ett blått anlag så kommer 1/4 av deras barn bli blåögda. Min bror (brunögd) har två brunögda och ett blåögt barn med sin brunögda fru. Vi är helsyskon, våra föräldrar är brunögda och jag är blåögd liksom mitt barn (blåögd pappa).

Men vad är det som inte bli överraskning när barnet kommer?

Min sambo är från Chile, har svart hår och mörkbruna ögon.
Han har ett barn sen innan, med ett fruntimmer som är mycket blek,  blond och blåögd, nordiska färger, barnet har svart hår och nästan svarta ögon.
Jag har mörkblont hår och blåa ögon, har mkt lätt för att bli solbränd, har sydeuropeer längre bak i släkten.
Vårt barn föddes rödhårig med blåa ögon.  Idag är hen mörkblond och blåögd, som jag.   Fast blekare hud.

Så man kan aldrig veta!