Svenskar i England? :)

Hejsan! Intressant att lasa om er andra i England.

Jag ar 32 ar gammal och bor i Hertforshire strax utanfor London med min man, som ar fran Grekland. Jag har varit i UK sedan 2000 ungefar, bade pluggat och jobbat. Vi vantar vart forsta barn i Oktober! 

Vi flyttade fran London till Hertforshire forra sommaren och jag kanner mig lite mer 'ovanlig' som utlanning har an jag gjorde i multikulturella London och ibland saknar jag det... Kanner mig inte ett dugg 'Engelsk'.

Ser fram emot att fa en tresprakig familj, da jag kommer att tala enbart Svenska med barnet och min man enbart Grekiska. Engelska talar vi med varandra och det kommer nog att absorberas passivt.

Tack, och grattis till dig ocksa! Det ar verkligen spannande. Vi flyttade fran London for att fa mer plats, battre tillgang till gronomraden, och sa har vi hort bra saker om skolorna har. Det ar en 'commuter-town' 45 minuter fran Liverpool Street, sa man kanner sig ju inte helt isolerad. Vi jobbar ocksa bada i stan. (Fast just nu jobbar jag hemfran pga. ganska kraftigt illamaende...)

Fyra sprak var - det var inte daligt! Har ni rotter i andra lander, eller ar ni bara sprak-begavade? :) For oss ar det viktigt att barnet far en nara relation med sina far- och morforaldrar, och sina kusiner, och da behover han eller hon kunna tala vara respektive modersmal. Jag hoppas att det kommer att fungera. Jag har en nara van fran Sverige som ar sambo med en Irlandare, och deras dotter vagrar tala ett ord svenska, trots att hon forstar allt som sags. Mamman talar enbart svenska med henne, men dottern svarar alltid pa engelska... Det maste vara lite frustrerande. V kommer att forsoka hitta foreningar och klubbar dar barnen kan ova sina sprak.

Jag har bara traffat en barnmorska hittills eftersom jag bara ar i 11:e veckan just nu, men sjukhuset vi har valt ser fint ut i alla fall! Sedan har jag ju inget att jamfora med eftersom detta ar forsta barnet och jag har inte bott i Sverige pa nastan 14 ar. Men generellt sa tycker jag att NHS gor ett jattebra jobb.

Vad galler sprak och aktiviteter sa kommer jag att ta kontakt med svenska kyrkan i stan - jag tror att de har lite aktiviteter dar for barn och foraldrar. Sedan kommer jag se till att det blir mycket svenska bocker hemma. Det finns aven en Grekisk skola i London och en svensk i Barnes, sa det ar mojligt att vi flyttar tillbaka till stan nar barnet blir storre om det blir aktuellt att ga pa nagon av dem. 

Tack sa mycket, det ar precis nagot sadant jag tankt mig! :)

Vad jobbigt att du kanner sahar. Tyvarr sa haller jag med dig om mycket av det du skriver - det verkar ju vara helt lojligt dyrt med barnomsorg och effekten av det blir ju precis som du sager, att manga mammor stannar hemma istallet for att ga tillbaka till jobbet och spendera en stor del av lonen pa att satta barnet pa dagis sa att de kan jobba! En himla knapp situation.

Tyvarr ar det min man som tjanar de 'riktiga' pengarna i var familj och det kanns inte troligt att han kommer fa jobb i Sverige i sin bransch om han inte kan kommunicera pa Svenska pa en professionell niva, och det lar man sig ju inte pa en handvandning. Maken ar fran Grekland, men det ar inte ett alternativ att flytta dit heller pga krisen just nu, tyvarr!

Onskar att jag kunde peka ut allt bra med England, men jag har lite problem med det sjalv for tillfallet... Cambridge ar i alla fall en valdigt vacker stad, och snart ar det var och da kanns ju allting lattare. 

Jag jobbar sjalv for en organisation som arbetar for kvinnors och modrars rattigheter i arbetslivet och samhallet, sa jag arbetar ganska mycket med just sana har fragor! Det ar intressant och stimulerande arbete, men kan vara lite deprimerande, till exempel nar vi undersokte diskriminering i samband med graviditet, vilket vi fann var extremt vanligt...

Haha, ni andra far ursakta oss. Inte alls meningen att dra ner stamningen i traden ;) Det finns sjalvklart massor av bra saker med England, speciellt London tycker jag fortfarande ar harligt multikulturellt och fullt av mojligheter! Universitet i varldsklass och mycket jobbmojligheter ocksa (i alla fall om man kan fa ihop barnomsorgen!)

Ja, det verkar vara nagot darikring.

"Full-time childcare costs working parents across Britain £722 a month, with prices lowest in the north-west (where childminders typically charge £630 a month for 45 hours a week), and highest in London (where £1,010 a month is the norm)." (www.theguardian.com/money/2013/jan/29/how-cut-childcare-costs)

Visst, det gar val att klara av, men det ar ju fortfarande en ganska stor utgift, inte alls jamforbar med situationen i Sverige, dar (vad jag kan forsta) barnomsorg ar en sa liten kostnad att man knappt behover reflektera over det.

Det handlar val inte om att kvinnan "betalar" (de flesta har val gemensam ekonomi), men det brukar ju vara hon som ar hemma med barnen (speciellt i England), och darmed blir det val ofta sa att mammor stannar hemma langre istallet for att borja jobba igen och lagga X% av lonen pa barnomsorg. Man betalar ju for att lamna sitt barn sa att man kan jobba - en ganska absurd situation. Pappor ar ju generellt inte hemma med barn i UK sa det paverkar ju inte dem lika mkt. Men nej, det ar ju inte sa problematiskt om bada jobbar heltid, har bra lon och man bara har ett barn.

Har inboxat er som undrade om organisationen jag jobbar for. Tyvarr sa tror jag inte det finns nagra voluntar-mojligheter just nu, men jag gav webbaddressen sa kan ni halla koll i framtiden! 

Ser att traden varit tyst ett tag nu, men jag undrar om det ar nagon av er som har smabarn, och hur ni gor med barnomsorgen och spraket? Jag och mannen vantar var forsta lilla bebis nu i dagarna och jag har redan borjat fundera pa en svensk (eller mojligen grekisk) live-out nanny nar jag borjar jobba igen om ett ar. Ar det nagon annan som har det arrangemanget? (Vill inte ha en live-in nanny eller au pair i huset.)

Vi bor i Hertforshire och jobbar i London. Min man ar fran Grekland och vi har tankt kora OPOL-metoden (one person one language) sa det kanns inte som ett bra alternativ att anvanda en Engelsk forskola.

Tack Vaniljkex. Jag vill verkligen ha in Svenskan i vardagen da jag ar lite orolig att det ska bli som for en svensk vaninna till mig. Min vaninna har alltid talat enbart svenska med sin 7-ariga dotter. Flickan forstar allt, men talar bara engelska. Nar familjen aker till Sverige kan hon inte kommunicera alls. Om man nagon gang lyckas overtala henne att repetera ett svenskt ord sa gor hon det med en mycket stark accent. 

Vi funderar pa att eventuellt forsoka flytta till Sverige i framtiden och det kanns viktigt att det inte blir sahar for oss.