Anonym (Mini) skrev 2014-01-01 17:21:08 följande:
Vi har levt ihop i två år nu och har en bebis och jag jar tre barn sen innan och just nu står jag i valet och kvalet om jag ska lämna eller inte vilket jag nästan gjorde för en månad sen när både polisboch soc ryvärr blandades in för han blev våldsam. Jag är ingen alkis eller nykter alkis själv men anser att han är såpass sjuk att lämna honom nog skulle va det bästa med tanke på barnen. Om inte ens hans egen dotter kan få han att sluta då finns der inget som kan...
Jag förstår. När jag var i din situation tänkte jag på barnen. Men först tänkte jag att det bästa vore att försöka hålla ihop familjen så att barnen inte förlorade sin pappa, men det funkar inte så! Det går inte att bara ignorera det faktum att någon är i ett missbruk så djupt att han skadar sin omgivning. Det bästa för barnen är inte att de får leva med en alkoholist bara för att han är deras far. Man ska inte tynga dem med det - barn förstår och de hör allt! De vet och de skadas.
Så trots att han kunde vara en underbar make och far så jag lämnade honom när jag såg hur rädda barnen blev när han gav sig på mig.
Idag har mitt ex fått hjälp och är på bättringsvägen, men jag har förlorat min tillit till honom för jag vet att han kan trilla tillbaks hur lätt som helst! Det är så det funkar, tyvärr. I framtiden hoppas jag på att barnen ska kunna vara mer med honom, men jag kommer aldrig kunna lita på honom igen.
Barnens bästa går alltid först. Och att ha en alkoholist till far är inte en trygg barndom.
