Svärföräldrar.. Överreagerar jag?
Hej kära FL:are!
Jag har en svärfamilj, som i mina ögon är speciella.
Vi har ett barn på x antal år. Innan vi blev gravida så hördes min sambo nästan aldrig från dem. Efter vi varit tillsammans några år blev vi gravida och svärmors första kommentar var "oj vad gammal jag är nu".
När jag berättade för min familj ställde alla sig upp och var cäldigt exalterade, något av motsatt effekt kan man minst sagt säga.
Vi fick senare vårt barn och jah trodde hela tiden att min sambo och hans familj skulle komma närmre oss, men nej. Hör nästan aldrig av sig, ber aldrig om foto med mera vilket gör mig cäldigt ledsen då min familj är precis tvärtom.
I vilket fall som helst, så har jag accepterat och är mer tacksam för min familj som alltid ställer upp.
Nu är vi gravida igen och när vi berättar säger de inte ens grattis utan bara påpekar flera ggr att det är så tidigt att allting lan hända. (Vilket gör mig jäkligt ledsen) min sambo säger ingenting utan vi bara nickar. Vi blev helt paffa!!
Min sambo har dessutom x antal syskon som inte de heller hör av sig.
När vi dessutom hälsar på familjen (hans) behandlar de honom som han fortfarande bor hemma och tar ingen hänsyn till mig och vårt barn. Jo, ibland leker de men inte ofta.
Är det fel av mig att vara ledsen över att de inte hör av sig och hör hur det är med barnbarnet eller kommer över? (Bor några mil ifrån oss men tar ca 30min och köra)
Jag vill bara höra om det är mina graviditets hormoner som spelar mig ett spratt eller om det är befogat att känna sig sorgsen över deras sätt att behandla barnbarnet..
