Svaret är enkelt ja.
Kärnkraft är både den säkraste energikällan och den billigaste vi känner till. Att satsa på vind och sol som är väderberoende är bara ren idioti. Däremot kan det fungerar som ett komplement exempelvis på villan för att få extra energi vid rätt väder för det.
Att kärnkraft skulle vara billig är inte sant. Faktum är att väldigt få vill bygga kärnkraft idag eftersom både sol och vindkraft blivit billigare. inom något år kommer vätgaselekrolys göra att det går att producera miljövänlig vätgas som kan användas när det inte blåser eller när inte solen skiner. Då blir energi från sol och vind mer planerbar.
Kostnaden för nya reaktorer
Det sägs ofta i debatten att kostnaden för nya kärnkraftsreaktorer är hög och att projekttiderna är långa. Det kan konstateras att den senaste reaktor som byggdes i Sverige, Oskarshamn 3, totalt kostade omkring 15 miljarder kronor [1] och stod färdig 1985 med en produktionsförmåga om ca 1100 MW elkraft. Byggnadstiden från byggstart fram till att anläggningen började producera el var drygt fem år. Konsumentprisindex mellan 1980 [2] och 2016 är enligt SCB 316 % [3] vilket medför att kostnaden för Oskarshamn 3 i dagens penningvärde skulle bli 47 miljarder. Frågan som denna rapport behandlar är om det idag är möjligt att bygga en ny reaktor i Sverige för 47 miljarder kronor på fem år som kan producera 1100 MW elektricitet.
...
Sammanfattning och slutsatser
Inga nya reaktorer har byggts i Europa eller USA på ca 30 år och det är därför naturligt att de första projekten uppvisar höga kostnader och förseningar. Detta är en naturlig reflektion av att säkerheten har prioritet vid genomförande av projekten och att det finns många faktorer som tillkommit under dessa 30 år som komplicerar projektgenomförandet. Man kan kritisera industrin för att inte ha adresserat dessa tillkommande faktorer innan projekten påbörjades men som vi visat adresseras de och kommer därför inte att påverka framtida projekt på samma sätt som de nu pågående projekten. Den svenska historien visar att den succesiva utvecklingen inom AB Atomenergi från 1947 fram till påbörjandet av byggandet av Oskarshamn 1 1966 av ASEA-ATOM var en nödvändig förberedelse för genomförandet av projektet (som trots detta blev försenat och fördyrat). Detta betyder dock inte (vilket exemplet Oskarshamn 3 visar som blev färdig snabbare än tidsplanen och inom budget) att alla framtida reaktorer kommer att ta så lång tid som de pågående projekten visar. Det är tvärtom en realistisk förväntan att de kommer att kunna genomföras till motsvarande kostnad och inom samma tid som exemplet Oskarshamn 3.
kostnaden-for-nya-reaktorer.pdf (analys.se)
Och då tappar dessutom vindkraften effekt för varje år som går.
Olika undersökningar visar olika stora förluster men mellan 2-6% effekt om året är vad man kommer fram till när man räknar på det.
Ett tio år gammalt vindkraftverk kan alltså ha tappat ungefär hälften av effekten det hade när det invigdes.