Anonym (Lillasyster som blev storasyster.) skrev 2013-11-12 07:34:10 följande:
Precis så är det. Sitter och väntar på att den "vanliga" hon kommer ut igen.
Igår fick jag höra att hon minsann INTE hade något att be om ursäkt för! För några dagar sedan sa hon att hon förstått hur fel hon gjort?
Och hon har tydligen inte något missbruk alls!
Min definition av missbrukare är när man använder en eller några substanser för att på något vis fly undan verkligheten eller dämpa någon form av smärta.
Men det tycker inte hon. Suck.
Ja det är en av kännetecknena för missbruk, och en annan är att personens intag av en viss substans får negativa konsekvenser för både missbrukaren själv och omgivningen, men personen fortsätter ändå.
Det är det som jag har så svårt att greppa och acceptera. Att en person väljer sin drog TROTS att hon eller han sakta men säkert förlorar allt som är henne kärt. För dom är inte utvecklingsstörda, även om dom kan bete sig som så ibland. Innerst inne så förstår dom att det dom gör orsakar elände och misär i deras liv. Men suget är så starkt så dom förmår sig inte att sluta. Alla har sina åsikter om missbruk, och jag har min. Jag tror INTE att det är en sjukdom och kommer aldrig att göra det heller. Isåfall kan man lika gärna kalla nikotinmissbruk för en sjukdom. Det håller inte. Alla har förmågan att hitta den inre styrkan att sluta med ett beteende som är ohälsosamt. För vissa går det lättare, för andra är det svårare. Men alla kan. Därmed inte sagt att det psykiska och fysiska begäret kan vara obarmhärtigt svår att hantera, det har jag full förståelse för. Det jag inte kan förstå är när man väljer en drog före tex sina barn.
