Jag har Binge eating disorder (hetsäter - fråga vad du vill och allt det där)

Är det ok att ställa frågor? Jag hoppas det. Jag tror inte jag har en ätstörning direkt men ibland kan jag ha väldigt svårt att sluta äta trots att magen är sprängfull. Och om det pågår ett längre tag, så får jag svåra kramper i mag-tarm kanalerna. Det är som att signalen till hjärnan om att jag ska bli mätt inte funkar vid dessa tillfällen och jag vill vräka i mig maten. Jag kan också få lyckorus av mat och vill då vräka i mig den. Jag mår aldrig illa, får bara ont av att magen spänner. Lyckligtvis kan detta variera, så att jag ibland har väldigt liten aptit. Eftersom jag är rätt smal (men med en uppblåst mage av all mat som ska processas) så tar inga läkare mig på allvar. När jag har bestämt mig för att äta mindre portioner blir det som en omvänd effekt att jag blir ännu mer hungrig. Har ofta undrat över hur det kan komma sig att jag inte känner mig mätt trots att magen är proppfull. Antar att det kan vara en glidande skala på detta och att det inte har gått över till ett riktigt missbruk för mig. Men är orsakerna desamma? Har dock alltid tänkt att det är fysiska faktorer bakom min extrema hunger, snarare än psykologiska.

Kanske jag aldrig har tänkt att det är psykologiska faktorer bakom eftersom jag inte känner någon skam i samband med mat, vilket många gör. Däremot skadar jag ju min kropp genom att fortsätta äta när magen är full, trots att jag vet att jag kommer få kramper och ibland svåra smärtor senare. Och om jag tänker efter, så kommer det ofta när jag har mycket tid för mig själv och känner oro och grubblar. Då ger maten en sorts trygghetskännsla, om än för en kort stund. Regelbundna måltider, åta innan jag blir för hungrig och lchf funkar ändå lite bättre, men du måste jag ha kvar pastan för att inte hungra ihjäl. Fasta måltider fr.o.m. imorgon!