Jeaninne skrev 2014-07-25 11:12:49 följande:
En stor folkmängd är ju inget att sträva efter i sig. En liten folkmängd, men där majoriteten drar sitt strå till stacken och är välanpassade, och utan några kulturkrockar, är mycket bättre!
SKA vi ha mer folk, så ska det vara flera svenskar. Och vill man ha fler sådana, så är det Sd eller Kd man ska rösta på. Eftersom dessa är de enda partier som vill uppvärdera moderskapet igen, bejaka könsskillnaderna och satsa på familjen. Gör man inte det, så kommer inte kvinnor att vilja föda fler barn än idag - om ens några - för att de kommer i vägen för karriären. Vi måste åter ut med budskapet, att rollen som mor och husmor räcker för en kvinna, och att hon inte är sämre om hon inte dessutom hinner med en karriär.
Folkmängden har inte mycket med saken att göra i sammanhanget, utan det handlar om folktillväxt och hur hög den behöver förhålla sig för att ett land som Sverige ska kunna behålla sin standard.
Du får gärna hänga med i hur det fungerar och skaffa åsikter därefter, för folkmängd i sig hör inte till vare sig målet med immigrationen eller diskussionen.
Det handlar om ration mellan bortfall och tillfall uti befolkningen, sett mot bakrunden av ett ekonimiskt system som kräver ständigt ökad tillväxt (ständigt ökad tillväxt, för att få behålla blott en jämn standard överhuvudtaget).
Så länge det ekonomiska systemet ser ut som det gör så handlar det om en ren självklarhet att ety land som Sverige behöver öka befolkningrn för att då kunna behaga det ekonomidka systemets premisser. För det är en aning svårt, eller rättare sagt fruktansvärt instabilt, att lyckas med ökad tillväxt medan människor blir färre och färre i landet (då det krävs människor för att skapa ökad tillväxt, för ett land som Sverige).
Tror för övrigt inte att det är en slump, att någon över 40 har missat dessa bitar - då situationen just beror på att svenskar över 40 just har missat det här och betydelsen av en funktionsduglig folktillväxt i natoonen.
Men det är lätt att gnälla.. över lösningarna på problemen som man själv har manat fram.
Håller dock med om att en familjevänligare politik behövs, som en gedigen grund mot förändring. Sverigedemokraterna vill dock börja i fel ände, för deras familjepolitik - hur god den än må vara - kommer knappast ge önskvärd effekt i den takt som samma parti även önskar sänka immigrationen.
Inte riktigt så att vi skulle få till 2,5 barn per fertil kvinna (via naturlig folktillväxt) på fyra år, bara för att Sverigedemokraterna sitter i regeringen, det förstår nog de flesta. Det är knappt fysiskt genomförbart och så har vi även en aktuell trend att tampas med i frågan, den där som din egen generation var med och förde in (att bekvämt skaffa få barn och lägga energin på självförverkligandet istället).
Det kommer säkert att ta 15-25 år, innan svensken skaffar tillräckligt många barn i duglig takt. Och under tiden så föreslår då Sverigedemokraternas politik att foktillväxten i Sverige, inte bara nollas helt, utan faktiskt går kraftigt, kraftigt bakåt under tiden. Det är inte rimligt..
Summa summarum; det vore inte alls fel att återbringa statusen som förälder men pusslet mellan verkligheten och Sverigedemokraternas politik går inte ihop. Vi kan inte ha en befolkning som går kraftigt bakåt i antal, i flera, flera år (i årtionden), och samtidigt tro att Sverige ens kan behålla halva sin standard av idag.