Ska jag säga något till personalen?

Eftersom det här sannolikt påverkar barnets mående och beteende, så tycker jag det är viktigt att all personal känner till det.
Och kom igen fester till fem på morgonen med påhälsningar av polisen, ja, jag skulle bli orolig för den tvååringen.
Men det är en diskussion som jag tycker du ska ta med resten av personalen hur ni ska hantera.
Klart är iallafall att jag tycker du ska ta upp det med dom, då är ni fler som kan bolla sinsemellan, hur och om ni ska agera.    

Anonym 2; Ja, absolut, men det kan ju bara så att de aldrig gått in i lgh utan bara gjort påhälsningar i dörren. Med andra ord, det är ju inte säkert att de vetat att det finns barn i hemmet.

Har ingen aning om hur dessa polispåhälsningar funkar i övrigt, men ja, vet de att det finns barn ska de anmäla detta till socialtjänsten.

Nej, du bör inte sprida rykten om folk från ditt privat liv, du kan absolut hålla ett extra öga på ungen för att kolla om det finns nått att anmärka men det är där dina skyldigheter slutar.
 
Det vad du gör är inte att bry dig, du antar saker, utgår från egna värderingar och målar fan på vägen, med dessa antaganden vill du svartmåla den familjen och eventuellt ange dom till myndigheter.
det är inte att bry sig eller ens vilja hjälpa, det är bara att sätta nån i skiten utan relevant information i ryggen.
 
Om polis har varit tillkallat till platsen och det fanns fog för att dom kom så anmäler dom till socialen, den delen behöver du inte ens tänka på, om polisen inte anmälde familjen vidare så är det av anledning att det inte fanns nått att föra vidare.
 
Så vad du bör göra är sköta ditt jobb, är du orolig så kolla deras unge extra om du nu måste, deras privatliv däremot ingår inte i dina ansvarsområden.
 

Anonym !!; Eh? Förlåt men hur är det fatt med dig egentligen?

Om Ts privat får kännedom om att ett barn på hennes arbetsplats möjligen har det tufft hemma har hon anmälningsplikt. Och sprida falska rykten? Vart gör hon det?

Hur tycker du ts ska hjälpa barnet?

Vi kan börja med att fråga sig om barnet behöver nån hjälp, har ts i sitt yrke fått upp ögonen på barnet och tyckt att det pågår nått underligt här?
Är barnet oroligt annars, utåtagerande, är svår att kommunicera med, det är det ts ska utgå ifrån.
 
Inte vad hennes grannar gör efter arbetstid, hon kan absolut ha åsikter om deras leverne i privatlivet men att ta det till jobbet och baktala dessa föräldrar med att tissa och tassa med rykten bland personal är kanske inget man varken gör eller bör göra rent professionellt.
Jag får verkligen dåliga vibbar när jag tänker på en gäng kärringar som snackar skit om "det där paret" som minsann har mage att dra till en fest eller två med barnen hemma, och lite fördömande blickar på kuppen.
Har för mig att det idag ska handla om pedagogisk verksamhet och inte skvallerträffar.

 

låter som om du själv blivit anmäld "i onödan"....men man kan inte dra alla över en kam. Om jag hade grannar och det var fest flera kvällar i veckan till tidig morgon skulle jag ringt polis och störningsjour för längesen. Även om de INTE hade barn ens. De stör alla andra grannar så man kan absolut ringa för den sakens skull. Sen när det gäller barn så givetvis är det INTE en normal uppväxt att föräldrarna festar om flera ggr i veckan. Du kan säga vad du vill men det ÄR inte normalt! Om du lever i kretsar där man gör så, kanske är det därför du så hårdnackat anser att TS inte ska säga nåt, så ser du inte riktigt hur barn påverkas. 
Att ett barn har svårt att somna på dagis och verkar oroligt kan absolut ha med sömnen hemma att göra. ja, barn kan lära sig somna i oljud men varför ska man vänja sig vid att det är fest flera kvällar i veckan med en massa alkohol?  Barn kan tyvärr inte välja, men föräldrarna borde ha lite bättre omdöme

Anonym !!; det låter snarare som att ts lägger ihop 2 och 2, som en normal funtad person bör göra. Gnällighet och trötthet i kombo med sena fester hemma nattetid. Vad ska hon göra? Bortse från sin kunskap om familjen hemmavid?

Jag vet inte om du missade delar i ts historia men de har fester flera gånger i veckan. Tycker du verkligen det är lämpligt när man har en 2 åring?

Anmäla pågående problem till lämpliga myndigheter är nått man gör som granne, ser inga problem med det direkt, om nån stör så ringer man störningsjouren, om nån stör mycket ringer man akut polisen, där har man gjort sitt.
 
Jag anser att ts ska sköta sitt jobb enligt spelets regler, inte hitta på egna och sprida rykten på sin arbetsplats, det är oprofessionellt och kan i slutändan dels skapa problem för familjen och dels skada barnet på riktigt.
Sen vad som är normalt eller ej, det kan diskuteras men kärnfrågan kvarstår, far barnet illa av det eller ej, svaret på den frågan hittar ts PÅ sin arbetsplats, inte hemma efter arbetstid.

Att ett barn har lite problem att komma till ro, det i sig betyder ingenting, kan garantera att det barnet är inte det enda som livar upp sig lite väl och sen har problem att landa igen.
Alla mina hade "problem" att komma till ro, det i själva verket såg ut att dom inte skulle sova middag överhuvudtaget medan dagiset insisterade att lägga dom trots protester från både barnen och föräldrar.
 

Jag växte upp med en alkoholiserad pappa och det var aldrig någon vuxen som tog det drickandet på allvar. Folk är så rädda för att råka trampa folk på tårna att man hellre låter barn lida. Den ångesten jag hade varje kväll som barn när man ständigt undrar vilken kväll det ska drickas och vilken kväll pappa skulle vara "normal" önskar jag ingen.

Prata med dina kollegor som förmodligen ser barnet lite mer än du och så gör ni en orosanmälan om det känns befogat. Hellre en för mycket än en för lite. Soc är ju liksom inte ute efter att sätta dit folk eller förstöra.

Anonym !!; Så du menar på fullaste allvar att sådant en person vet som privatperson inte är något man bör ha i åtanke när man ser barnet på förskolan? :O Det är kanske just det som gör den stora skillnaden!!

Ts är inte ute efter att snacka skit, hon gör helt rätt i att ta upp det med sin chef.