Inlägg från: Anonym (!!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (!!)

    Ska jag säga något till personalen?

    Du ska sköta ditt jobb och inte leka moralpolis, alla behöver inte leva som du gör faktiskt.
    Jävla angivarsamhälle vissa vill underhålla.
     

  • Anonym (!!)
    bängolle skrev 2013-10-27 07:50:39 följande:
    Moralpolis för att man vill en tvåårings bästa? Har socialen inkräktat på ditt supande/barnpassande? Lägger man märke till att barn kan fara illa är det enda fel man kan göra, att göra inget.
    Ligger det verkligen i två årings bästa att ange föräldrar till myndigheter för att ha socialt liv?
    Låter mer som ts är bitter då hon sitter hemma ensam och hör andra ha ett liv.
    Ts har inte skrivit nått om att barnet far illa, ts har möjligen inbillat sig att barnet far illa för att världen stannar inte upp vid läggdags eller efter.
     
    Jag har själv farit illa på det sättet under min uppväxt, är idag mycket tacksam för att ha haft välfungerande hårt arbetande föräldrar som även han med att underhålla sina sociala relationer.
     
  • Anonym (!!)
    bängolle skrev 2013-10-27 08:30:59 följande:
    Visst kan man ha sociala kontakter även efter barnens läggdags. Men har man småbarn hemma kan man kanske göra det på ett sätt som inte orsakar leverskador. Visar det dig att ts oroar sig i onödan är det ju bara så mycket bättre.
    Det kan man kanske göra, vilket inte är likvärdig att så ska man göra.

    Med tanke på vilka skador en angivelse kan skapa så är det en åtgärd man använder sig i sista hand, när man ser barn fara illa.
    Jag ser inte hur ett barn skulle fara illa av att föräldrar har social liv hemma.
    Jag ser däremot hur ett barn kan fara mycket illa om soc förstör tryggheten i familjen.
     
  • Anonym (!!)
    Anonym (Jag) skrev 2013-10-27 16:38:38 följande:

    Men din okunniga amatör. Om man jobbar med barn så har man LAGLIG SKYLDIGHET att rapportera ens MISSTANKE om att ett barn inte har det bra.
    Om man jobbar med barn så har man skyldighet att anmäla misstankar ifall man SER att barn far illa, inte som privatperson stalka föräldrar och utgå ifrån egna värderingar.
     
    Anonym (aktas) skrev 2013-10-27 16:43:45 följande:
    Man ska vara försiktig ned hur man anmäler. Det problemet fick min mamma med mig och mina syskon. Det var någon som anmälde hwnne och trodde att hon söp och hade röjfester när det i sjölva verket bara handlade om halvstark musik och ett glas vin. Jag kan förstå att man som granne blir orolig. Men försök att prata med grannen först. Ljug lite och säg att du störs av musiken eller ditt barn. I vårt fall slutade det bra men det var nära på att det gick åt helvete. En sån misstanke är svår att få borr från socialen mamma, som aldrig gjort något fel eller dumt, fick dras med dem i flera år. Så var försiktig.
    Ja precis, det angivarhysteriker inte inser att deras handling skapar ett rent helvete, i regel, vare sig folk har nått att skämmas för eller ej, ett helvete som alltid går ut över barnet.

     
  • Anonym (!!)
    Anonym (Vikarie) skrev 2013-10-27 23:27:10 följande:
    Men vad är det du inte förstår? Jag har ALDRIG skrivit att jag ska springa till soc och anmäla dom! Jag frågade enbart om jag borde berätta det för mina kollegor.

    Varför är det så hemskt att bry sig nu för tiden? Jag tycker att det är fel att dom håller på som dom gör, men jag skulle aldrig anmäla dom innan jag VET hur det ligger till. DU antar att jag ska göra en sak, som jag inte ens funderat på. Jag vill inte att familjen ska få några problem, men jag vill att barnet ska ha det bra och självklart blir jag orolig för barnet då polis har vart här ett par gånger för att föräldrarna lever om för mycket.

    Mamman vill INTE prata med mig, inte på förskolan och inte när vi träffas på andra ställen heller. Så vad tycker du jag ska göra? Låta dom festa på och tillslut få en anmälan på sig? Eller prata med personalen som har mer erfarenhet och kanske vet hur man ska göra?
    Nej, du bör inte sprida rykten om folk från ditt privat liv, du kan absolut hålla ett extra öga på ungen för att kolla om det finns nått att anmärka men det är där dina skyldigheter slutar.
     
    Det vad du gör är inte att bry dig, du antar saker, utgår från egna värderingar och målar fan på vägen, med dessa antaganden vill du svartmåla den familjen och eventuellt ange dom till myndigheter.
    det är inte att bry sig eller ens vilja hjälpa, det är bara att sätta nån i skiten utan relevant information i ryggen.
     
    Om polis har varit tillkallat till platsen och det fanns fog för att dom kom så anmäler dom till socialen, den delen behöver du inte ens tänka på, om polisen inte anmälde familjen vidare så är det av anledning att det inte fanns nått att föra vidare.
     
    Så vad du bör göra är sköta ditt jobb, är du orolig så kolla deras unge extra om du nu måste, deras privatliv däremot ingår inte i dina ansvarsområden.
     
  • Anonym (!!)
    missan75 skrev 2013-10-28 08:41:26 följande:
    Anonym !!; Eh? Förlåt men hur är det fatt med dig egentligen?

    Om Ts privat får kännedom om att ett barn på hennes arbetsplats möjligen har det tufft hemma har hon anmälningsplikt. Och sprida falska rykten? Vart gör hon det?

    Hur tycker du ts ska hjälpa barnet?
    Vi kan börja med att fråga sig om barnet behöver nån hjälp, har ts i sitt yrke fått upp ögonen på barnet och tyckt att det pågår nått underligt här?
    Är barnet oroligt annars, utåtagerande, är svår att kommunicera med, det är det ts ska utgå ifrån.
     
    Inte vad hennes grannar gör efter arbetstid, hon kan absolut ha åsikter om deras leverne i privatlivet men att ta det till jobbet och baktala dessa föräldrar med att tissa och tassa med rykten bland personal är kanske inget man varken gör eller bör göra rent professionellt.
    Jag får verkligen dåliga vibbar när jag tänker på en gäng kärringar som snackar skit om "det där paret" som minsann har mage att dra till en fest eller två med barnen hemma, och lite fördömande blickar på kuppen.
    Har för mig att det idag ska handla om pedagogisk verksamhet och inte skvallerträffar.

     
  • Anonym (!!)
    Anonym (m) skrev 2013-10-28 09:20:11 följande:
    låter som om du själv blivit anmäld "i onödan"....men man kan inte dra alla över en kam. Om jag hade grannar och det var fest flera kvällar i veckan till tidig morgon skulle jag ringt polis och störningsjour för längesen. Även om de INTE hade barn ens. De stör alla andra grannar så man kan absolut ringa för den sakens skull. Sen när det gäller barn så givetvis är det INTE en normal uppväxt att föräldrarna festar om flera ggr i veckan. Du kan säga vad du vill men det ÄR inte normalt! Om du lever i kretsar där man gör så, kanske är det därför du så hårdnackat anser att TS inte ska säga nåt, så ser du inte riktigt hur barn påverkas. 
    Att ett barn har svårt att somna på dagis och verkar oroligt kan absolut ha med sömnen hemma att göra. ja, barn kan lära sig somna i oljud men varför ska man vänja sig vid att det är fest flera kvällar i veckan med en massa alkohol?  Barn kan tyvärr inte välja, men föräldrarna borde ha lite bättre omdöme
    Anmäla pågående problem till lämpliga myndigheter är nått man gör som granne, ser inga problem med det direkt, om nån stör så ringer man störningsjouren, om nån stör mycket ringer man akut polisen, där har man gjort sitt.
     
    Jag anser att ts ska sköta sitt jobb enligt spelets regler, inte hitta på egna och sprida rykten på sin arbetsplats, det är oprofessionellt och kan i slutändan dels skapa problem för familjen och dels skada barnet på riktigt.
    Sen vad som är normalt eller ej, det kan diskuteras men kärnfrågan kvarstår, far barnet illa av det eller ej, svaret på den frågan hittar ts PÅ sin arbetsplats, inte hemma efter arbetstid.

    Att ett barn har lite problem att komma till ro, det i sig betyder ingenting, kan garantera att det barnet är inte det enda som livar upp sig lite väl och sen har problem att landa igen.
    Alla mina hade "problem" att komma till ro, det i själva verket såg ut att dom inte skulle sova middag överhuvudtaget medan dagiset insisterade att lägga dom trots protester från både barnen och föräldrar.
     
  • Anonym (!!)
    missan75 skrev 2013-10-28 10:59:20 följande:
    Anonym !!; Så du menar på fullaste allvar att sådant en person vet som privatperson inte är något man bör ha i åtanke när man ser barnet på förskolan? :O Det är kanske just det som gör den stora skillnaden!!

    Ts är inte ute efter att snacka skit, hon gör helt rätt i att ta upp det med sin chef.
    Jag menar på fullt allvar att man ska uppträda professionellt och utgå ifrån fakta man har på bordet!
    Inte fantasier man inbillar sig utifrån nått man kanske ser på sin fritid.
     
    Spelar ingen roll hur ts ursäktar sig här, resultatet förblir att om ts tar sina åsikter till sin arbetsplats så kommer hon skapa rykten och baktala familjen.
    Nått som kan sluta riktigt illa om man har lite otur.

    Ryktesspridning är även olaglig i landet och åtalbar.
     
  • Anonym (!!)
    Anonym (Vikarie) skrev 2013-10-28 13:11:54 följande:
    En liten update!

    Jag har pratat med mamman idag (äntligen) och sagt att jag skulle vela prata enskilt med henne. Hon förstod troligtvis varför och var väldigt positiv till ett möte. Så imorgon kanske jag får lite mer klarhet i allt det här. Jag tänker inte göra något förhastat utan känner att jag vill hinna prata med henne först.
    Fler antaganden med att hon förmodligen förstod att du stalkar henne ...
    Däremot måste jag säga att trots vad som stod i tråden fram tills nu så gjorde du nästan rätt här, har man problem med nån så tar man det med personen främst, kanske inte under tiden man döljer sig bakom sin titel när ärendet är privat men ändå.
    Man springer inte till myndigheter eller baktalar över kaffe på jobbet.
     
    En oklarhet i det hela, bortsett från att du har fått för dig att barn far illa, har du nått konkrett att peka på hos barnet du ser på jobbet?
     
  • Anonym (!!)
    Anonym (2) skrev 2013-10-30 21:24:52 följande:

    Skitsnack, hon sprider inga rykten, hon rapporterar om en misstanke hon har angående ett barns mående och det ä exakt vad hon ska göra om hon tror att barnet kan tänkas fara illa. 
    Det finns inte en åklagare som skulle ta henne till domstol för att hon gör sitt jobb.  
    Än, hon vände sig till källan som hon skulle, lite på fel sätt men okey.
    Vad hon ska rapportera på sin höjd är vad hon ser på sitt jobb, inte vad hon eventuellt antar som privat persson på sin fritid.
     
    så för att hon skulle komma undan med det gör lagen irrelevant?
    Anonym (2) skrev 2013-10-31 09:04:09 följande:

    Om det är ett angivarsamhälle för att man värnar om barn, ja, då vill jag bo i ett sånt samhälle.
    Barnens rätt till trygghet går före vuxnas rätt att få supa ifred.
    Klart nog.
    Dessutom som missan skriver, fakta kommer upp på bordet senare, men det är aldrig en privatpersons sak att avgöra när ett barn behöver hjälp eller ej.
    Den risken ska vi inte ta med våra barn.
    Det är egenligen så enkelt,
    antingen sätter man vuxnas rätt att få parta som dom vill framför barns rätt till trygghet och ett gott mående eller så gör man en annan prioritering.
    Du har visat tydligt vad du anser vara viktigast, jag håller inte med dig.        
    Angivarsamhälle som i grannar anger grannar utan grund, undrar om du skulle vara lika entusiastisk om det drabbade dig.

    Fakta, du har uppenbarligen inte varit på mottagande sidan av soc utredning, vi kan ta den diskussionen när du själv har blivit "utred"

    Sen har vi en sådan där. för vissa irrelevant detalj som heter personlig integritet, då ska inte familjer utsättas för utredning hur som helst, det är kränkande nedvärderande och slår hårt mot alla inandade.
     
     
Svar på tråden Ska jag säga något till personalen?