Ska jag säga något till personalen?

Men herregud vad ni ska gå på! Jag frågar endast eftersom det är så många gånger i veckan. Det är inte att dom vara bjuder över, spelar lite musik och dricker gott utan det är väldigt hög musik, dom står på balkongen och skriker/sjunger/tjoar. Det har ringts både polis och Securitas har vart här en hel del gånger.

Det är klart att folk ska få ha roligt och umgås med sina vänner, det säger jag inget emot. Jag tänkte inte att man skulle göra en orosanmälan utan jag tänkte mer att jag kanske borde berätta för personalen så dom vet varför barnet ofta är trött och gnällig. Men jag säger ingenting, för ni verkar ju tycka att föräldrarna beter sig helt rätt.

Okej, jag pratar med chefen imorgon så får hon gå vidare därifrån.

Det är inga lugna fester grannarna har och dom håller alltid på till 4-5 på morgonen så det stör mig och resten av huset. Jag har inte rikt polis/störningsjour någon gång, men sen jag började vikariera på förskolan och vet att dom har ett litet barn så är det väl självklart att jag blir lite orolig för h*n?

Jag har ju skrivit att mamman inte vill prata med mig när jag försökt och pappan ser man nästan aldrig. Jag har aldrig skrivit att jag ska ringa soc och inte heller att jag vill det för jag vet vilka problem det kan bli. Det enda jag frågade om var om jag skulle ta upp det med personalen på förskolan så dom vet hur läget är och så dom vet varför barnet kan vara väldigt trött, ledset, gnälligt utan att få någon information från mamman om barnet sovit dåligt mm. Hon säger alltid att hon inte vet eller så säger hon inget alls. Barnet är väldigt oroligt när h*n ska sova och jag tror att det beror på att h*n många nätter inte får sova som h*n borde. Jag kommer prata med en ur personalen först imorgon utan att nämna namn osv. och höra vad hon tycker.

Men vad är det du inte förstår? Jag har ALDRIG skrivit att jag ska springa till soc och anmäla dom! Jag frågade enbart om jag borde berätta det för mina kollegor.

Varför är det så hemskt att bry sig nu för tiden? Jag tycker att det är fel att dom håller på som dom gör, men jag skulle aldrig anmäla dom innan jag VET hur det ligger till. DU antar att jag ska göra en sak, som jag inte ens funderat på. Jag vill inte att familjen ska få några problem, men jag vill att barnet ska ha det bra och självklart blir jag orolig för barnet då polis har vart här ett par gånger för att föräldrarna lever om för mycket.

Mamman vill INTE prata med mig, inte på förskolan och inte när vi träffas på andra ställen heller. Så vad tycker du jag ska göra? Låta dom festa på och tillslut få en anmälan på sig? Eller prata med personalen som har mer erfarenhet och kanske vet hur man ska göra?

En liten update!

Jag har pratat med mamman idag (äntligen) och sagt att jag skulle vela prata enskilt med henne. Hon förstod troligtvis varför och var väldigt positiv till ett möte. Så imorgon kanske jag får lite mer klarhet i allt det här. Jag tänker inte göra något förhastat utan känner att jag vill hinna prata med henne först.

När har jag stalkat henne? Gör jag det när jag är hemma i mitt hem som råkar ligga nära hennes eller när jag är på jobbet med hennes barn eller när jag går på affären? Eller kanske när jag går ut med hunden? Stalkar jag henne då?

Det är självklart en hel som barnet gör och inte gör som jag reagerat på. Men hur som helst så hade jag inte tänkt springa till soc som du verkar ha fått för dig. Det enda jag frågade om var ifall jag skulle berätta för personalen om att jag VET att föräldrarna festar väldigt och ofta har polis hos sig. Vi är inga skvallertanter på vår förskola då vi respekterar föräldrarna och deras liv. Men vi pratar självklart om sånt som rör barnen och pratar med både varandra och föräldrarna om saker som händer/hänt. Blir rätt irriterad över att du tror så jävla mycket. Du vet väl ingenting om mig, barnet, föräldrarna eller mitt arbete. Det är du som antar en massa, inte jag.

Hej igen alla!

Det har vart mycket i veckan och därför har jag inte prioriterat att skriva här. Men iaf, efter samtalet med mamman så gick hon själv till soc och bad om hjälp. Min chef har också haft kontakt med dom i veckan och det har startats en utredning, som mamman VILL. Tydligen så var det pappan som hade dessa fester och mamman satt med barnet i sovrummet. Men det vet man såklart inte, men jag litar på henne.

Pappan har försvunnit och mamman vet inte vart han är, men vi har fått tillsägelse från mamma och soc att inte låta honom hämta barnet. Jag vet inte mycket mer än detta om vad som hänt efter samtalet.