Gift i 2 månader och jag har gjort mitt första sne steg

Det kallas för empati.... i detta fall med TS man....hört talas om det ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Empati

Fast du är ju lixom inte ensam , du har en liten dotter, eller hade du glömt det redan ?
En liten dotter som nu får ta skiten för att du ville leva "kravlöst" ?

Dessutom säger ju det en hel del om dig som person , tror du verkligen på allvar att det finns någon på denna planet som lever helt kravlöst ? Speciellt när man är förälder ? Allvarligt talat TS om du är på riktigt så har du stora psykiska problem som du borde ta tag i innan du skadar er dotter ytterligare , jag ser att du undvikit frågan ett antal ggr om du har någon diagnos ?

Precis , i familjerätten kommer de ta upp ALLT vilket TS inte verkar medveten om , hon verkar tro att familjerätten endast kommer ta upp hans bristen och inte hennes , ex kommer eventuella diagnoser och psykiska sjudomar , förflutet , etc oxå räknas in för att avgöra om personen är lämplig att vara förälder,

Men då är det väl himla praktiskt att det är någon här som känner TS och hennes man och kan bistå med lite "bevis" för vad TS egentligen tycker och tänker... dessutom så kommer ju BÅDA till tals i en vårdnadstvist , och då lär ju en hel del av TS brister oxå upp i dagsljuset oavsett hur mycket hon ljuger.

Men oavsett hur en vårdnadstvist går till så är det ändå helt åt helvete fel att det ska behöva komma till det , att båda föräldrarna använder dottern som slagträ för att såra varandra utan att tänka på dotterns välmående får det att vända sig i magen på en , om det nu är sant dvs.... stackars barn... som tur är är hon väldigt liten än och kanske inte hinner få några bestående men av det när stridsröken lagt sig.

Pappan agerar i affekt , vilket man kan förstå , det troligaste är att han kommer besinna sig när den värsta ilskan , förnedringen , etc lagt sig.... TS däremot är en helt annan femma , hon verkar ha stora problem med konsekvenstänkandet , empati , egot , etc... vilket är något som inte fixar sig självt... hur kommer det påverka dottern nu när TS får ensam vårdnad över henne antingen på heltid eller på deltid ?

Hmmm du misstörstog nog poängen.... det som menades var att "svinet" dvs barnets pappa har laglig rätt att träffa sin dotter och att du INTE har en laglig rätt att undanhålla henne från honom , alltså kan han om han vill anmäla dig för det , och din bror för medhjälp. Är du med ?

Dessutom gör DU och din ungefär lika "smarta" bror jävligt fel när ni undanhåller flickan från pappan eftersom flickan antagligen VILL och har all rätt  att träffa sin pappa , men du förnekar både pappan och flickan den rätten bara för att du är sur över att ha blivit dumpad. Så återigen tänker du endast på dig själv och återigen bevisar du att du inte är en lämplig förälder

 

Nja , det har ju gjorts försök , iaf tidigare i tråden , att vara mer förstående med TS , men TS har ju själv envisats med att vara medlåtande , hyckla sin man , hånskratta , etc... då är frågan hur förstående och snäll ska man vara mot någon som själv tydligen inte kan visa förståelde och snälhet ?

Visst kan jag hålla med om att TS fått ta mycket skit och många renda påhoppen men hon oxå själv bidragit ganska mycket till "tonläget" i tråden. 

Ska man eller ska man inte visa förståelse och empati för människor som själva inte kan visa det ? Är förståelde något man kan kräva eller är det något man ska göra sig förtjänt av ?

Låer fint och förnuftigt men är i grunden ganska korkat , hela det resonemanget bygger på att man helt enkelt ska hålla käften när folk beter sig som arslen... jag anser att folk kan ta både ris och ros , gör dom något bra så ska de ha beröm , gör de något dåligt så ska de ha kritik. Enligt ditt resonemang så skulle man inte kunna kritisera något alls i samhället , vilket är ganska korkat då kritik fyller en minst lika viktig funktion som förståels

Jo visst kan jag hålla med om att rena påhopp inte är bra , med du skriver att "har man inget vettigt att säga så ska man hålla käften" och frågan är då vad som är "vettigt" ? VAr går gränsen mellan påhopp och kritik ? Vem sätter den gränsen ? Du ? TS ? 

Exakt , visst kan man förstå att den som beter sig illa inte alls vill ha någon kritik utan ryggdunk , förståelse och pepp...det ser man ju ganska ofta i de flesta otrohetstrådar där all slags kritik viftas bort som fördömmande , etc.. det är väl ingen som vill ha skit för sina mindre bra handlingar , men realiteten ser lite annorlunda ut , jag tror att vuxna människor helå enkelt får finna sig i att finna sig i att få kritik när de klantar sig...vare sig de gillar det eller ej... däremot så ska man hålla kritiken saklig och inte gå över till rena personangreppen.

Ja , frågan har fjärmat sig från ursprungstråden , men man kan oxå konstatera att en hel del har hänt sen TS skrev tråden , tråden handlar inte längre om otrohet då TS och hennes man är skilda , nu handlar det mer om att både TS och hennes man använt barnet som ett slagträ , och om hurvida TS beter sig lämpligt som mamma.

När en tråd börjar sväva iväg allt för mycket från huvudämnet så är det upp till TS att styra upp tråden igen , något TS inte gjort utan ägnat sig åt minst lika mycket pajkastning , speciellt mot sitt ex. Men jag håller som sagt med om att eventuell kritik ska vara saklig och inte personangrepp