• Nina73

    Jag kommer aldrig att få bli mamma

    Cornelia!

    Jag kan inte med ord beskriva hur ledsen jag är för er skull! Jag kan bara säga att jag förstår hur du känner det och att jag lider med er.

    Jag är mitt i min andra ivf och ska självklart inte ge upp ännu. Jag är dock realist till naturen och tänker rätt ofta tanken att jag kanske aldrig kommer att få ett eget barn. Precis som för dig känns inte adoption som lösningen på min längtan. Jag må vara fördomsfull och en dålig människa i det avseendet, men jag kan inte se mig själv med någon annans barn. Jag skäms för att erkänna att jag ibland tänker dom tankar som du ger uttryck för, vad gäller adopterade barn. Jag beundrar er som adopterat och som har förmågan att älska någon ovillkorligt på det sätt jag vet att ni gör! Ni har en styrka och en förmåga som jag saknar och jag är övertygad om att ni får en stjärna i himlen för kärlek!

    Jag försöker dock intala mig att det finns en mening med allt här i livet och det kanske inte är meningen just jag ska få bli mamma! Jag tror inte att man på förhand kan förbereda sig för för det besked som ni just fått, men jag tror att man i den skaffa-barn-karusell som vi befinner oss i, ändå måste ha tanken med sig i bakhuvudet. Jag vägrar att tro att man inte kan leva ett bra liv utan barn och den viktigaste personen i världen finns ju trots allt vid vår sida, det får vi aldrig glömma! Det hör till vår natur att önska oss barn, men blir det inte så måste vi glädjas åt det vi ändå fått här i livet.

    Jag vill inte ge upp hoppet förrän jag vet att det är helt kört och jag tycker inte heller att ni ska göra det. Gör som vissa här föreslår, gå till en annan klinik och få en andra åsikt! Därefter kanske det är lättare att tänka framåt, även om resultatet är detsamma.

    Oavsett hur det går, fortsätt kämpa och överleva - tillsammans!

    Jag tänker på er..... kramar och lycka till....:) Nina

Svar på tråden Jag kommer aldrig att få bli mamma