• äpplet86

    Seriöst jag orkar verkligen inte en minut till..

    Är gravid i vecka 36 (35+4)

    De senaste veckorna eller ja månaderna. Halva sommaren och fram tills nu har jag varit sängliggandes mest. För när jag står upp i några minuter börjar benen bli som spagetti och ibland kryper det i dom och jag känner mig yr och svimfärdig. Fick höra att det kan vara så att bebisen trycker mot aortan.

    Det är hemskt påfrestande psykiskt att knappt kunna ta sig ut för man är svimfärdig och måste sitta ner hela tiden. Jag bara ligger här. Alla värden är jättebra, bara ville säga det.

    På detta har man haft njurbäckeninflammation som visade sig att jag har gbs, jag har haft hemska förvärkar mellan vecka 33 och 35, börjat avtagit nu och har mest bara sammandragningar. Fick en fruktansvärt hemorrojd och den har behandlats men förstår att det låter så löjligt att inte stå ut med en sån grej. Och nu har jag fått något sår på läppen som gör ont ner i tandköttet och käkbenet, men väntar på att vårdcentralen ska ringa upp så jag kanske får reda på vad det är.

    Men dessa små grejer får allt bara att rinna över. Det är så påfrestande för psyket att bara ligga här. Att bara fixa en macka måste gå fort för annars måste jag sätta mig ner en stund. Och aptiten är inte den största. Får i mig kanske 1-2 mackor på morgonen, ett äpple till lunch och lite middag.

    Jag försöker tänka positivt, jag har inte hemsk foglossning osv men det är nog så tärande för just mig detta =(
    Har tid för igångsättning i vecka 39 av andra skäl men önskar man kunde få bli igångsatt i vecka 37+0.

    Men jag antar väl att mina skäl inte är stora nog..

    Ville gnälla av mig. Är så ledsen om dagarna ibland och så trött på att inte få komma ut. Jag som älskar att vara ute och promenera och allt och nu måste man sitta när man borstar tänderna också och duscha börjar bli ett problem, eller ja kan ju sitta och duscha...

    Vet att det bara är några veckor kvar, bara. Orkar inte med ordet bara =( men det är väl så.. man måste stå ut.. =(  

  • Svar på tråden Seriöst jag orkar verkligen inte en minut till..
  • SmultronSöt

    Upp med hakan vännen! Du får utstå världens värsta för att få uppleva världens bästa. (Nu talar jag dock inte av egen erfarenhet ÄN, är gravid med första och är beräknad till den 22:a oktober, så 34+3 idag) Men jag antar att bebisen är det bästa man någonsin kommer vara med om att få... Jag ska också lägga till att jag mår bra så jag ska inte klaga, men jag tycker din situation låter skit! Stackare!  

    Det kan ju i bästa fall vara så att det kommer igång tidigt för dig, håll tummarna Solig

    Finns det inget du kan göra som inte är så ansträngande för att muntra upp din vardag lite? Vad jag förstår så spenderar du mycket tid i sängen. Förflytta dig till badkaret, använd mysiga produkter, badsalt, badbomber... tänd lite ljus, gör en ansiktsmask. Kanske kan du färga håret, måla naglarna... Piffa dig lite? Det brukar man må bra av i själen.

    Bor du med någon? Kan inte denne någon i sådana fall hjälpa dig med lite spexigare snacks än en macka? Göra klart och ställa i kylen? Så du bara behöver öppna kylskåpsdörren och hämta...

    En bra bok kanske vore något? Man blir ju ganska trött på skärmen efter en stunds sängliggande. 



    Om du vill läsa om någon annans elände (som är ganska gött ibland... i ärlighetens namn) Så kan jag trösta dig med att jag var hos BM för två dagar sedan och våran bebis sitter upp. I säte. Har den inte vänt sig innan vecka 36 så blir det vändningsförsök (lyckas tydligen hälften av gångerna) och annars så hotar BM med kejsarsnitt. jag vill inte föda i säte så det lämnar ju inget alternativ heller, för den delen. Stortjöt halva eftermiddagen och kvällen efter att jag fick det berättat  för mig, känns som om jag blir snuvad på hela jävla grand finale. 

    MEN - till allas våra gravidas tröst - med krämpor och viktuppgångar och kejsarsnitt och allt vad det är - ut kommer en bebis och alla kommer att bli nöjda och glada, i alla fall över just det och det överskugggar nog det mesta lidandet man var med om innan! 
     
    Stor kram och hoppas att du får din bebis snart! Hjärta Baby 
  • äpplet86
    SmultronSöt skrev 2013-09-13 12:29:24 följande:
    Upp med hakan vännen! Du får utstå världens värsta för att få uppleva världens bästa. (Nu talar jag dock inte av egen erfarenhet ÄN, är gravid med första och är beräknad till den 22:a oktober, så 34+3 idag) Men jag antar att bebisen är det bästa man någonsin kommer vara med om att få... Jag ska också lägga till att jag mår bra så jag ska inte klaga, men jag tycker din situation låter skit! Stackare!  

    Det kan ju i bästa fall vara så att det kommer igång tidigt för dig, håll tummarna Solig

    Finns det inget du kan göra som inte är så ansträngande för att muntra upp din vardag lite? Vad jag förstår så spenderar du mycket tid i sängen. Förflytta dig till badkaret, använd mysiga produkter, badsalt, badbomber... tänd lite ljus, gör en ansiktsmask. Kanske kan du färga håret, måla naglarna... Piffa dig lite? Det brukar man må bra av i själen.

    Bor du med någon? Kan inte denne någon i sådana fall hjälpa dig med lite spexigare snacks än en macka? Göra klart och ställa i kylen? Så du bara behöver öppna kylskåpsdörren och hämta...

    En bra bok kanske vore något? Man blir ju ganska trött på skärmen efter en stunds sängliggande. 

     


    Om du vill läsa om någon annans elände (som är ganska gött ibland... i ärlighetens namn) Så kan jag trösta dig med att jag var hos BM för två dagar sedan och våran bebis sitter upp. I säte. Har den inte vänt sig innan vecka 36 så blir det vändningsförsök (lyckas tydligen hälften av gångerna) och annars så hotar BM med kejsarsnitt. jag vill inte föda i säte så det lämnar ju inget alternativ heller, för den delen. Stortjöt halva eftermiddagen och kvällen efter att jag fick det berättat  för mig, känns som om jag blir snuvad på hela jävla grand finale. 

    MEN - till allas våra gravidas tröst - med krämpor och viktuppgångar och kejsarsnitt och allt vad det är - ut kommer en bebis och alla kommer att bli nöjda och glada, i alla fall över just det och det överskugggar nog det mesta lidandet man var med om innan! 
     
    Stor kram och hoppas att du får din bebis snart! Hjärta Baby 
    Tack för dina varma ord =)

    Läser gör jag en hel del men börjar verkligen sakna att få gå en promenad i naturen. Min sambo är underbar som sköter allting i hela hemmet och så, verkligen helt underbar =)
    Spexigare snacks än en macka, orden låter goda men det finns absolut ingenting jag vill ha, låter helknäppt men det är en plåga å äta över huvud taget. =( Allt bara växer i munnen på mig och det är svårt att få ner maten.

    Åh önskar verkligen att man hade ett badkar men har tyvärr inte det. Veckorna har gått rätt okej men nu börjar det  verkligen kännas som att jag fått nog. Men som sagt, får en underbar belöning om någon vecka men det börjar bli svårt å se positivt.

    Kram tillbaka & lycka till med din bebis! & jag hoppas den snurrar ett varv =)  
  • SmultronSöt

    Åh vad tråkigt att inte vilja äta något, men jag förstår ju känslan. Kan du inte ens äta lite syrligare saker?

    Ja badkar är bra, synd att du inte har något! och med jobbigt att stå förstår jag att det är tungt även i duschen. har ni ingen pall eller nått så du kan sitta och duscha? då kan du ju vara där inne längre och inpacka håret och peela dig och greja Glad förstår ju dock att inget är riktigt kul när man är dålig och har ont...

    Ja snart är våra bebbar här, även om dagarna känns långa just nu Drömmer

  • Äppelkaka

    Vill bara säga att jag förstår dig! Är i v 35+6 idag och vill bara krypa ur skinnet. Är så trött att jag bara gråter och har också en bebis som ligger och trycker på aortan. Inte kul alls att knappt ta sig ur sängen eller soffan Tack och lov så har vi snitt inplanerat om två veckor å nu har jag nedräkning. Lycka till med allt, vi är snart på andra sidan!

  • äpplet86

    Inte skrivit på ett tag men är som sagt helt slut. Vill iaf säga att jag var till min BM igår och hon såg hur trött jag var, om det bara var att jag var trött sa jag och allt brast. Berättade hur det kändes, att kroppen inte orkar mer. Iallafall får komma in till förlossningen på bedömning på måndag då är jag i vecka 37+0. Känns jättebra. 

    Å lycka till ni med =)  

  • SmultronSöt
    äpplet86 skrev 2013-09-20 10:22:39 följande:
    Inte skrivit på ett tag men är som sagt helt slut. Vill iaf säga att jag var till min BM igår och hon såg hur trött jag var, om det bara var att jag var trött sa jag och allt brast. Berättade hur det kändes, att kroppen inte orkar mer. Iallafall får komma in till förlossningen på bedömning på måndag då är jag i vecka 37+0. Känns jättebra. 

    Å lycka till ni med =)  
    Hur går det TS!? Vad sa läkarna på förlossningen?

    Min bebbe hade inte snurrat av sig själv i onsdags när vi var hos BM så vi var på förlossningen på vändningsförsök igår, och det gick! Solig Nu är det alltså bara att hålla tummarna för att den ligger kvar med huvudet nedåt, den lilla busen... 
Svar på tråden Seriöst jag orkar verkligen inte en minut till..