Bambi32 skrev 2014-01-10 10:04:56 följande:
Hej! Jag är ny här så minns inte din historia men det du skriver låter ju hemskt ; ( jag våndas om jagvdka berätra nått för nån på jobbet. Åkte till läkarbesök i onsdags och därefter sjuk. Fått sms att två (De närmaste kollegorna) tänker på mig är oroliga och stt de finns där om jag vill berätta/när jsg vill berätta. Jag känner att jag nog vill berätta för dem..men vill absolut inte att det ska spridas. Vet somsagt 2 som haft missfall på jobbet och varit öppna med det men bägge har barn innan..jag tror det är lättare att berätta då. Man har iaf redan 1 + att man hsr bevis på att man uppenbarligenakan gå hela vägen. Om jag berättar för många vet folk att jag försöker (intr så långsökt då jag är i rätt ålder, köpt hus bil osv) men kan ju bli eb stress med det oxå. .om jag blir gravid igen lär de fatta fort då jag dricker mindre kaffe osv.. Åå svår balansgång om man ska va superhemlig eller berätta för några. .
Gick och funderade mkt på detta att säga till jobbet eller ej. Jobbar som ssk med bara kvinnor. Och det snackas massor om någon är sjuk. Min "närmsta" är jätte go men snackar nog egentligen mest på jobbet. Funderade på vad jag skulle säga till henne när jag kom tillbaka från 4 dagars sjukskrivning. Chefen visste om läget. Fick sen feber å akuten trodde jag hade fått infektion. Blev därför sjukskriven 4 dagar till. Bad då chefen berätta.
När jag skulle till jobbet kändes det jobbigt. Men alla var gulliga och kramade om. Sen var det oerhört skönt att jul kom så alla fick annat att tänka på. Så nu efter jul känns det bra att alla vet. Annars hade jag gått å mått dåligt för jag tror de flesta hade vetat men inte vetat vilka som visste. Detta "säg det inte till någon annan" funkar ej på mitt jobb:/, trots att vi borde vara duktiga med tystnadsplikt;). Fruntimmer;)