Självklart kan en pappa få umgänge med ett barn som är under ett år och ammas. Ett barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar (om de är vettiga, men låt oss utgå från det). Barn är inte ägodelar.
Frågan är snarare hur umgänget ska se ut. Är det ett mycket litet barn kan det vara angeläget att det ammas en tid till och då får umgänget anpassas efter det. Då kan du inte gå iväg några timmar, men träffa barnet hemma hos mamman och kanske ta en promenad ensam en liten stund i närheten om nu det ska vara nödvändigt. Men tänk på att det finns gott om tid för dig och ditt barn för resten av livet, så gör det inte till någon grej i onödan. Många mammor är också, av helt naturliga orsaker, lite beskyddande av sig när barnen är riktigt små. Det är en överlevnadsgrej som man gör bäst i att inte utmana. Du kanske kan få vara ensam med barnet hemma hos henne, exempelvis byta på det och vagga det till sömns efter maten utan att hon är i samma rum. Bit för bit bygger du då upp något bra.
Är det ett barn som är flera månader kan man ju ifrågasätta behovet av amning. Då ökar möjligheterna till umgänge för barnet med andra än mamman förstås, vilket man kan tycka är viktigare än att det ammas och bara är med mamma.
Vad vill du och vad vill mamman? Vilka argument har ni för era ståndpunkter?
