Anonym (väntat) skrev 2013-06-04 18:10:53 följande:
Men poängen är ju just att bo ihop och att dela även den sexlösa vardagen. Dels blir man då mer "taggad" av att se varandra varje dag och det blir som ett långt förspel. Och dels är det en period då man fokuserar mer på den vänskapliga delen av relationen och pratar mycket.
Det kan man ju göra ändå, inget av detta står emot varandra.
Anonym (väntat) skrev 2013-06-04 18:10:53 följande:
Skulle man inte ses under de dagar då man inte har sex, så skulle man ju liksom bara ha varandra för sex och inte för något annat.
Det är just detta jag vill poängtera med ditt (och flera andras) resonemang och som jag undrar över....du lyfter ut sexet som en enskild del i äktenskapet man ska vara utan i perioder för att koncentrera sig på annat, varför bara sexet och inget annat? Det saknar helt logik för mig.
Varför inte låta sig styras av känslor istället för av regler? Kärlek, vänskap, åtrå och längtan handlar ju om känslor.
För mig är det mest logiskt att ta en promenad när man vill ta en promenad (tid, ork och väder kan också spela in), äta när man är hungrig, prata när man känner för det och har något kul att prata om, se på tv när man känner för det och något bra går o.s.v.
Livet är för mig fyllt av tillräckligt mycket måsten (dock ibland trevliga sådana), som arbete, städning, tvättning, matlagning, handla, ta hand om barn (om man har några), sömn/vila mm för att jag ska känna längtan till närhet och sex med den jag älskar när tid och ork finns över. Ytterligare hinder (såsom nämnda avhållsamhetsregler) skulle jag se som en begränsning för mitt kärleksliv och förhållande.
Anonym (väntat) skrev 2013-06-04 18:10:53 följande:
Personligen tycker jag två veckor är rätt bra eftersom man hinner bli riktigt sugen
Men jag propagerar ju inte att alla borde leva som vi, jag bara berättar och förklarar. Det här funkar utmärkt för oss, andra har helt andra livsstilar som gör dem lyckliga.
TVÅ VECKOR!!??
För mig räcker två dagar, tre dagar är uthärdligt, fyra dagar eller mer skulle troligen vara olidligt.
Jag lever inte för att lida, det är livet för kort för.