Inlägg från: Anonym (mamma till 2) |Visa alla inlägg
  • Anonym (mamma till 2)

    Hej

    Det kan mycket väl vara hela situationen som är jobbig, den eventuella osämjan mellan dig och pappan och flyttandet emellan er. Det är omöjligt för pojken att sortera sina känslor och förstå vad det är som händer, samtidigt med detta är han förmodligen på väg in i 6-års trotsen kanske?

    Det finns inga garantier för att han skulle bli bättre av att bara bo med dig, problemet kvarstår ju ändå att du och pappan är separerade och kanske inte drar jämt...
    Angående att du vill ringa och sms-a, det är inte alltid det är så bra för barnet att ständigt göra sig påmind. ÄÄven om man längtar och saknar så kan det också vara plågsamt om man hela tiden blir påmind om att föräldern längtar och längtar. 
    Barn är lojala sina föräldrar och naturligtvis säger han att han vill vara hos dig jämt! Men helst av allt vill han nog att pappa ska vara där också...
    Fråga aldrig någonsin ett så litet barn om vem han vill vara hos eller lägg orden i munnen på honom att vilja vara mer hos någon, det får det bara att verka onaturligt att vara hos den andra och kommer försvåra hela situationen ytterligare.

Svar på tråden Hej