Victrix skrev 2013-06-13 17:07:29 följande:
Jag förstår precis, är spänd jag med och då har vi inte ens fått göra återföring ännu och inte en med så fina resultat som ni. Men jag tror det bästa man kan göra är att njuta av situationen, att det gått bra hittills och hoppas men försöka vara beredd på att det kanske går dåligt. Men att vara negativ hjälper ju inte så jag tror det är bra att man är positiv och tror att det ska gå vägen! Jag försöker tänka att ifall det inte går denna gång så gick det i alla fall bra med hormonstimulering och det blev ägg som blev befruktade, så så långt borde det fungera nästa gång med, om det inte går första gången :).
Jo så tänker jag också :) Tidigare har jag aldrig njutit utan bara utgått från att det ska gå skit. Denna gång känns det helt annorlunda vilket gör mig lite rädd. Men du har rätt, vi får se det som att det fanns ägg och spermier denna gång, allt såg bra ut.
Det gick upp för min fästman igår att det nu är "på riktigt", jag skrattade så jag grät medan han sprang runt hemma och skrev listor på saker som måste fixas innan barnet kommer, skruvade ihop möbler vi inte orkat fixa, lagade mat från en kokbok för "nu måste vi lära oss att laga mat ordentligt". Så HIMLA gulligt men jag försökte lugna ner honom med att om det ens tar denna gång så har vi 9-10 långa månader på oss att förbereda. Det bet inte på honom och han sprang runt svettig i kallingarna och röjde hemma halva natten.