Någon relativt ung som ska göra sitt första IVF-försök?

Vi gjorde första försöker i februari och har precis påbörjat försök två så helt passar jag inte i tråden. Är 26, snart 27 och vi var oförklarligt barnlösa fram till IVFen, sen fick vi veta att vi har befruktningsproblematik.

Det är väldigt blandat. Jag själv gör ingen stor sak av det och om de jag berättar för gör det försöker jag lugna ner det. De flesta tar det bra, frågar lite och sen pratar vi om annat.

Har du sagt det till henne då? Jag har varit tydlig med att de gärna får fråga hur det går till och så men inte massa frågor om hur jag mår och absolut inte massa "när du är gravid" (som svärmor höll på med innan). Jag tycker det har accepterats bra :)

Jag tycker det är mycket att hantera och då är det inte konstigt om man inte alltid fixar andras tankar kring det hela. Eller snarare tycker jag prat om själva processen är roligt men inte "tycka synd om"-prat eller så. Jag orkar helt enkelt inte bemöta det om jag inte just då vill prata om hur jag mår eller hur det går.

Jag hade Gonal F men jag skulle ta dom vid samma tid +- en halvtimme. Då är sprayen viktigare att den tas samma tid men jag antar att ni kör korta och inte har det :)

Jag har också sagt att jag inte vill ha några frågor om det gått, vill vi berätta så gör vi det. Förra gången ringde jag min pappa och storgrät så jag antar att jag kommer berätta även om det går kasst men just det att jag själv får välja är viktigt. Även om det går vägen vill jag inte att det görs en stor grej av det, det kommer ju i så fall komma ut till familjen långt innan vi hade valt att berätta i en "normal" situation.

Jag har ju gjort ett äggplock innan och jag hade inte kunnat jobba på ett par dagar efter. Nu har jag ett rätt aktivt jobb och jobbar med människor så jag kan inte ta det lugnt när jag behöver det. Återförande vet jag inte, kom aldrig dit, men jag kan inte tänka mig att jag skulle behöva vara hemma efter det utan i så fall är det sviterna efter äggplocket som fortfarande sitter i.

Jag fick ut rätt många ägg så var svullen och hade ont. Jag är vikarie så såg helt enkelt till att inte ha jobb inbokat. Maken fick betald ledighet äggplocksdagen och jobbade dagen efter. Sen var han sjukskriven resten av veckan i och med att vi fick dåliga besked. Den här gången vet jag inte om han får betald ledighet men han planerar att vara hemma resten av veckan (vi kommer göra ÄP på en måndag eller tisdag troligtvis).

Hade jag inte varit vikarie hade jag definitivt sjukskrivit mig vid äggplocket istället för att ta en ledig dag men det är så olika hur man mår efteråt. Hade jag haft ett kontorsjobb hade jag säkert kunnat jobba :)

Det var väldigt jobbigt men vi fixade det och vet att vi kan fixa det igen om vi behöver. Själva IVFen med allt vad det innebär var däremot inte så illa, jag tyckte det gick över förväntan och är inte orolig över sprutorna eller så den här gången :)

Har sprayat sen i måndags så det blir äggplock i slutet av månaden.

Du kan använda vanlig nässpray först om du är täppt.

Medicinerna har jag inte mått dåligt av. Överlag är det ju sprayen, nedregleringen, som ska vara värst men det känner jag inte av. Sprutorna gjorde att jag blev lite öm i magen vilket är naturligt med tanke på att man får rätt många ägg, annars var det inget direkt. Jag var väldigt spruträdd innan allt detta men nu är jag van, hoppas du också blir det :) Testat emla? Vad för sprutor har du sen?