Svartsjuka

Jag känner igen delar av det du berättar. Som kvinna vill man ju få egen-tid med sin partner. Att de vuxna barnen måste släppa taget om pappa och kunna se att han behöver få ett eget liv och inte bara vara pappa. Och att dessutom inse att när man är på väg ut i vuxenlivet börja skaffa egna och nya relationer utanför familjen. Problemet som jag kan se i vår familj är att pappan i det här fallet genast får dåligt samvete om han "väljer bort" tid med dottern och prioriterar mig. Detta ser hon, och använder det som ett verktyg i maktkampen om vem som ska få mest tid med pappan. Jag vill verkligen inte vara någon rival för jag tycker att det är viktigt att de har en bra relation, men jag vill heller inte att hon ska utnyttja hans dåliga samvete vilken slutar med att det går ut över oss.    I ert fall är ju dottern ett par år äldre och borde ju ha frigjort sig redan och insett att hon är vuxen och inte ett litet barn. Förstått att vuxna behöver egen tid. Har ni tre satt er ner och pratat om det här? Förstår hon och din sambo vad det får för konsekvenser för familjelivet och ert förhålande?