vad anser ni om månggifte?

Det är inte så ovanligt som du tror.
polyforeningen.org/

Har du någon aning om hur dessa kvinnor har det?
Jag har inte sagt någonstans att det här är en grupp som man skall bortse ifrån, men sanningen är just den att vi idag splittrar familjer med vår lagstiftning. Även om dessa individer ingått i något som är kutym där de kommer ifrån, snarare än här, så gör vi inte gott genom att rakt av förbjuda det som är deras verklighet.

Ett bra knep till att hindra att folk ingår i sådana äktenskap utan att själv vara med på det, är att frånta religiösa förbund rätten att förrätta vigslar. Dokument om samtyckande bör också undertecknas.

På vilket sätt menar du att det är viktigt vems sperma som befruktat ägget? Om det är något man absolut behöver veta, och inte litar på de inblandade, så kan man fastställa de flesta faderskap med ett enkelt blodprov.

Det skall ändå skrivas (av människor som kommer hit och sannolikt aldrig hört talas om vad ett äktenskapsförord innebär) och det är fortfarande bara en del av det juridiska paket man får med sig som gift.

Gränsen för antalet vårdnadshavare skall gå där det är lämpligt i respektive fall. Det föreslås aldrig att det skall skrivas ut slentrianmässigt, utan är förstås något som man undersöker tillsammans med familjerätten. Jag blir nyfiken på om du kan komma på något vettigt skäl till att vårt barn inte skall ha juridisk rätt till dem som hen känner som sina föräldrar?

Argumenten lyder: alla ska ha rätt att göra vad de vill - såvida de inte skadar andra. Du förvanskar.

Jag är bonde. Och poly.

Jag är inte ens centerväljare. Däremot finns det polys även bland bönder, handlade min invändning om.

Nu pratar vi som sagt månggifte, inte tvångsgifte. Det är två väldigt skilda saker.

Är det bättre att vara ensam fru åt någon gammal rik gubbe som behöver en avkomma?

Nej, det du talar om är tvång. Jag talar om frivillighet.

Konstigt inlägg. Råttor i pizzor är rena skrönor.

Vi är vanligare än du tror, men oavsett hur många vi är, så förlorar inte majoriteten något på att ge oss rättigheter. Så varför avstå?

Du svarade inte på frågan.
Ditt exempel  med en gammal rik gubbe som skaffar en (ung?) fru som då skall vara ovillig, blir väl inte bättre om denna kvinna då blir ensam med denna gubbe? Torde hon inte bli lättad, snarare, om hon får dela fanskapet med någon?

Jag för en debatt som handlar om frivillighet. Jag är emot tvångsgifte vare sig det handlar om att gifta sig med en person eller flera. Mot detta kan vi aldrig skydda oss helt, men vi kan minska risken för att folk tvångsmässigt gifts bort genom dokument för samtyckande och genom att ta bort vigselrätten från religiösa samfund, så att endast staten kan förrätta det juridiska.

Nej, det innebär inte bara att man idkar sex med flera personer samtidigt.
Det är ett lika befängt påstående som det skulle vara att påstå att det är vad relationer i allmänhet bygger på. Men om du har svårt att fantisera ihop något annat scenario i huvudet än vad vi gör i sänghalmen, så kan jag ge några få exempel på vad vi kan hitta på med varandra. Det kan vara sådant som att äta middag, plocka svamp, hålla julmiddag, leka med våra barn, dricka saft i trädgården, åka på semester eller vika tvätt. Låter det inte så rafflande?
Det är det inte heller.

Det är ingen som hindras från att ha bröllopsceremonier.  Det jag talar om är vilka som utfärdar det juridiska avtalet. Det är ett väldigt vanligt förfarande i många länder.

Dokument för samtyckande är naturligtvis något som skulle behandlas i samband med att man söker äktenskapslicens. De som är gifta när de kommer hit får naturligtvis fortsätta vara det. Allt annat  är bisarrt.

Det här är en sådan fråga som är så pass politiskt inkorrekt att den till och med lurar hem partiledaren för Centern från semestern. Det är rent humoristiskt att du kallar min ståndpunkt PK.

Det är du som talar om tvång, inte jag. Om du kontaktar föreningen jag länkade till så kan du få lära dig någonting.

Jag pratade om möjlighet till fler vårdnadshavare.

Nej, det räcker inte med att hen kallar oss för sina föräldrar. Vi har olika laglig rätt till sådant som vårt barn har behov av, som föräldramöten, sjukvård och apotek. Det är en väldig massa fullmaktsskrivande, och har man glömt det är det många gånger stopp (exempelvis på att ta ut medicin). Det viktigaste är dock att vårt barn, i händelse av att vi skulle separera och tvista, inte har tveklös rätt till umgänge med alla sina föräldrar. De biologiska föräldrarna kan sätta käppar i hjulet för detta. Även om de flesta tänker att "JAG skulle minsann inte göra så!", så visar historien att den goda viljan ofta förbränns när separationen är ett faktum. Jag är inte så naiv att jag tror jag står över allt sådant.