Varför fostrar man inte sin häst?

TS, i många fall tror jag att det handlar om okunskap både då det gäller vad man ska göra och hur man ska göra det. Tyvärr har jag upptäckt att väldigt många är enbart intresserade av ridningen och då mycket i ridhus, ridpaddock, etc. Markarbete består av longering i cirklar. När hästen ska borstas, ryktas, badas, etc, så binds den upp i stallgången eller spolspiltan så att den inte kan gå iväg. Så jag tror nog också att det beror på brist på fantasi, folk har inte riktigt tänkt på hur mycket mer man kan göra än att harva runt i ridhus. Mycket annat som dels är roligt och dels ger väldigt bra resultat i kommunikationen mellan människa och häst.

Tror helt enkelt att folk är besatta av kontroll, hästen ska kontrolleras varje mikrosekund istället för att utveckla ett partnerskap med hästen. Effekten blir det motsatta.

Men, och det är ett stort MEN.... Om dina hästar aldrig skulle gå på en människa betyder det att du inte har några RBE hästar. För om en sådan får panik så ser den helt enkelt inte människan, den ska bara rakt fram. Så en sådan häst går inte på/över en människa av elakhet utan för att den helt enkelt är uppe i sin rädsla och bara vill framåt, bort från "faran". Visst kan man arbeta bort det mesta av ett sådant beteende och reducera den möjliga risken men hamnar man i en oväntad situation där hästens naturliga personlighet tar över så hjälper inte det den lärt sig just där och då.Jag vill bara poängtera det för folk har så lätt för att säga att en häst går på en människa av brist på respekt och det är långt ifrån alltid fallet.

Helt rätt, lösdrift eller box har inte med saken att göra. Problemet är de stora massavelställena, t.ex. på Island för islandshästar, Irland för tinkrar, etc, där de inte anstränger sig vansinnigt mycket med fölen. Hanteringsnivån på de hästarna varierar kraftigt när de väl säljs till någon som rider in dem på löpande band (t.ex. i stora uppsamlingscentra i Holland) och säljer vidare. Horsemanship.... Knappast. Man ska vara glad om stackars hästar har hanterats någotsånär humant överhuvudtaget. För en "halvvild" häst går inte frivilligt upp i en lastbil eller i en container och inte ägnar de människorna timmar åt lastträning. Där är det andra metoder som används, tyvärr.

Men för en välhanterad/tränad häst så vad skulle generera i sådan panik att den ändå springer över sin människa (oavsett personlighetstyp), bombanfall?

Generellt kan jag nog hålla med om att de flesta hästar i Sverige är lite "ouppfostrade". Dock brukar det inte vara något ägarna själva upplever som ett problem.
Väldigt få är så pass besvärliga att det tar mer än 3 min än att få hästen att vid normal hantering att inte stå på mig samt flytta sig för tryck.  

Du menar speciellt på Lojsta? Annars kan jag inte se någon skillnad mellan hur Russ och andra hästar hålls.

Jag lärde min häst det förutom att den alltid skulle gå bakom mig eftersom jag är ledaren.

Jag kunde parkera min häst medans jag grejade med annat, kunde stå 20min utan att gå iväg eller äta gräs.

Tränade enligt NH (Natural Horsemanship).     

Kan även säga att jag fick hästen när jag var 11 och red in och utbildade den själv då.  

Samma sak har slagit mig också TS.
 Jag tror att den enkla förklaringen är att alla inte har kunskapen eller rättare sagt känslan. På många ridskolor idag får man lära sig rida och thats it. Ridskolehästar är tåligare än många privathästar, de måste ju klara även ovana ryttare etc.

Jag fick lära mig något som kallas SUNT BONDFÖRNUFT som barn, det var på 70talet. På 80talet dog alla gamla hästkarlar ut i princip. Hetare/bättre hästar började importeras. Folk skadade sig till höger och vänster och det fanns få proffesionella kvar. På 90talet kom det sunda förnuftet tillbaka, från USA, ompackat till NH.

Har man inte känslan, eller förmågan att läsa av en häst, på så sätt förhindra att farliga situationer uppstår, då blir det farligt. En tjej i vårt stall har haft hästar i 15 år o inte har hon koll för det.   Hon blir lika förvånad varenda gång en incident sker  och kommer på sikt att få en totalt livsfarlig häst. När jag leder den är den from som ett lamm, jag tar den sjäklvklara ledarens plats och är såpass dominant att jag sällan behöver nypatill hästarna. Men lägger inte fingrarna emellan om det behövs... Kort sakt, jag pratar hjästspråk med hästarna och anpassar mitt eget agerande efter varje individ. Detta sker automatiskt, sitter i ryggmärgen och är inget jag tänker på. Men jag har sett mång exempel på det motsatta och säger man till folk så blir de sura. Jag sköter mittt o skiter i andra. Men jag lider med hästarna.

Hade detta inlägget varit mer än såhär basic hade jag kanske bemödat mig med att svara. Men det gör jag inte nu.

Alla gånger hellre en häst som bara gått på lösdrift med andra hästar och lärt sig hästspråk än en trädgårdsuppfödning som har noll koll på hästspråket och som är sönderhanterad av sin ägare.

För någon som inte kan hästar så är säkert en häst flockuppfödd från Island jobbig att hantera. Men den hästen är faktiskt redan uppfostrad av sina hästkompisar och det enda man behöver höra själv är att fortsätta uppfostran.

De jobbiga hästarna är dom som är totalt signalokänsliga för att deras ägare har hanterat sönder dom som föl och unghästar. Hästar som tror dom är knähundar är inte bara jobbiga dom är farliga.