Varför fostrar man inte sin häst?
Samma sak har slagit mig också TS.
Jag tror att den enkla förklaringen är att alla inte har kunskapen eller rättare sagt känslan. På många ridskolor idag får man lära sig rida och thats it. Ridskolehästar är tåligare än många privathästar, de måste ju klara även ovana ryttare etc.
Jag fick lära mig något som kallas SUNT BONDFÖRNUFT som barn, det var på 70talet. På 80talet dog alla gamla hästkarlar ut i princip. Hetare/bättre hästar började importeras. Folk skadade sig till höger och vänster och det fanns få proffesionella kvar. På 90talet kom det sunda förnuftet tillbaka, från USA, ompackat till NH.
Har man inte känslan, eller förmågan att läsa av en häst, på så sätt förhindra att farliga situationer uppstår, då blir det farligt. En tjej i vårt stall har haft hästar i 15 år o inte har hon koll för det. Hon blir lika förvånad varenda gång en incident sker och kommer på sikt att få en totalt livsfarlig häst. När jag leder den är den from som ett lamm, jag tar den sjäklvklara ledarens plats och är såpass dominant att jag sällan behöver nypatill hästarna. Men lägger inte fingrarna emellan om det behövs... Kort sakt, jag pratar hjästspråk med hästarna och anpassar mitt eget agerande efter varje individ. Detta sker automatiskt, sitter i ryggmärgen och är inget jag tänker på. Men jag har sett mång exempel på det motsatta och säger man till folk så blir de sura. Jag sköter mittt o skiter i andra. Men jag lider med hästarna.