Ord från barnet om den pappans nya tjej...

Jag tycker du skall försöka prata med din exman, men förök att lägga det som att du inte anklagar utan som att barnet faktiskt upplever det så och har berättat att han känner det som han säger och be pappan berätta lite hur umgänget fungerar hemma hos honom.

Du ska såklart prata med exet och berätta precis vad sonen känner. Vilken duktig son du har som berättar om sina känslor! Det är klart att ditt ex kan vara i någon förälskelsebubbla/nyblivenförälderbubbla med sin nya tjej, men det får aldrig gå ut över barnet, som aldrig, aldrig ska bli styvmoderligt behandlat. Pappan måste väl börja schemalägga lite regelbunden tid med sitt äldre barn om han nu inte klarar av det spontant. Men försök lägga fram detta lite "snällt" och inte så anklagande. Vi får ju utgår ifrån att de "bara" är tanklösa och inte menar något illa. Berätta hur sonen känner det och föreslå t ex egentid och att han aldrig tvingas mysa ensam. Hoppas det löser sig!

Det är klart att han känner att det är annorlunda när pappan har fått ett barn till som är bara ett år. Då får inte han lika stor uppmärksamhet som tidigare. Det är helt naturligt att han märker det.

Att han inte får vara med på fredagsmys låter inte bra. Då känner han sig ännu mer undanskuffad.

Men du säger att när han får tillsägelse av pappan så förstärker sambon det med att säga samma sak. Det ser jag som en fördel. Är det så att en tillsägelse behövs är det bra om de vuxna håller ihop och säger samma sak.

Vad du ska säga till hans pappa, berätta att han känner sig som att pappa inte har tid med honom längre. Säg som det är.

Fast man behöver inte upprepa tillsägelsen. Stå bakom och backa upp om det behövs, men inte upprepa. Min man gör det, oavsett om det är min bonus eller vår gemensamma jag sagt till, han upprepar tillsägelsen, speciellt om barnet inte reagerar direkt. Och det gör mig GALEN! har jag sagt till så räcker det. Om han går in och gör samma sak så visar han att han anser att jag inte klarar av det. Vi har olika sätt att ta konflikter, min man är "hårdare" medans jag är mer diskuterande. När bonus var yngre och vi hade en konflikt när pappan inte var där så berättade jag naturligtvis om det, för att pappan skulle veta. Men märkte snart att jag även fick säga till att vi redan rett ut det, det är överspelat och att det inte finns någon anledning att dra upp det igen... TS, prata såklart med pappan. Förhoppningsvis är det en missuppfattning från sonen, att pappan helt enkelt inte tänker på hur sonen kan uppfatta det. Min bonus är tolv, och hon får också sitt fredagsmys på rummet ibland, men det är ju när hon tex vill sitta med näsan i en bok hellre än att se en film med oss. Jag tror att sonen nu känner av förändringen av att ha fått ett syskon. Det tar mycket plats och tid dör sonen tidigare varit ensam om uppmärksamheten. Det blir ännu tydligare om man inte bit heltid där det nya syskonet är. Missar man som förälder att prata och aktivt agera för att visa att det äldre syskonet har precis lika stor plats i pappas (o bonus) hjärtan, men att tiden nu måste delas mellan två barn, kan det bli problem. Vi visste redan innan hur vi ville hantera det. Vi ser till att både pappan och jag som bonusmamma fortsätter att hitta på saker själv med det äldre syskonet, för att visa att vi älskar henne precis lika mkt fortfarande.

DÄR sonen tidigare varit ensam om uppmärksamheten. skulle det såklart stå.

Tack för era svar, ska prata med pappan idag. 
Har mailat som en förvarning för att få lite respons innan. 

Pappan skulle tänka på vad sonen tänkte och försöka tänka till. Det var ju bra! För övrigt tyckte han att jag var konfliktsökande och negativ som tog upp det. Jag får väl fundera på det. Tyckte inte att jag lät anklagande men det kanske uppfattades så.