Snart dags för dagis...

Jag var hemma 1,5 år vardera med mina barn och sen tog deras pappa över så jag skolade inte in så tidigt som du TS. Det som blir märkligt är ju att du själv ska skola in en ettåring. Det är det vi tycker är ironiskt.

Vi ska skola in sonen nu vid 1 år och 9 mån, det känns helt lagom. Förstår inte alls varför du sätter ditt barn på dagis redan, TS, när du resonerar som du gör, då har du ju uppenbarligen gjort massor med dåliga val om alla dagar redan är slut och ni inte snålat på något sätt för att kunna vänta...

Du skriver i ta att man kanske inte borde skaffa barn - men du har ju själv inte rås till något som du tycker är väldigt viktigt - att vara hemma MWs dirt barn tills h*n är två år. är inte det dubbelmoral. Alla barn får vara hemma tulls de är två år om föräldrarna så bestämmer. Däremot finansierar inte samhället det.

Då är dagen här... Imorgon börjar min lilla skrutt på dagis, 16 månader gammal.
Jag har inga fler mamma-dagar att ta ut, och inte pappan heller. Så imorgon börjar lillskrutt på dagis, mot min vilja.
Hade det funkat så hade jag haft honom hemma i ett halvår till, men jag har sparat på mina dagar så gott det har gått, så nu har jag inget val längre.
Tror säkert att han kommer att trivas på dagis, men det är bara det att jag tycker att barn under två år borde få vara hemma med sina föräldrar, men jag vet ju att alla inte har den möjligheten, bland annat vi.

Usch vilka otäcka svar du fått.

Hoppas att inskolningen har gått bra hittills och att det känns bra för er. Även om man kan vilja vara hema med sina barn får man inte fastna i tankarna att det är dåligt för barnet att vara på förskola. Kanske känns det inte som att det  är lika bra som att vara hemma med dig men det betydr ju inte att det inte är bra nog. :) Lycka till!

TS: Det som stör mig, är att det känns som att du lägger ansvaret på att staten borde ordna så att ditt barn inte behöver börja på dagis förrän två års ålder. Du själv har inget ansvar för det... Om jag hade haft samma önskemål i frågan som du, så skulle jag sett till att skapa den möjligheten innan jag skaffade barn. Genom att spara pengar i förväg, skaffa jättebilligt boende eller liknande. Sedan tycker jag att du generaliserar rätt grovt, väldigt få barn behöver förhoppningsvis vara 10,5 h i sträck på förskolan. Trots att vi hade väldigt få möjligheter att flexa våra dagtidsjobb, och vi båda har en viss restid, så har vårt barn gått 9 h som längst. Och fram till 2,5 års ålder så sov barnet bort 2-3 h av dessa... (Ja, det innebar att barnet kortade ner nattsömnen och somnade rätt sent på kvällen, men vi hade gärna mer tid på kvällen med vårt barn). Men det står dig helt fritt att vara hemma med dina barn tills de flyttar hemifrån om du vill, staten kommer inte misstycka. Men du får då lösa ekonomin på egen hand.

Men om det är väldigt viktigt för en att vara hemma länge med ens unge så går det ju att planera för det? Man är j gravid i 9 månader under vilka man kan jobba och spara pengar, och man kan spara på föräldradagar etc. Det är extremt få som absolut inte kan få ihop det om det är det som prioriteras. Jag fattar inte det där. Men de flesta vill ju ha en massa andra saker också och prioriterar att lägga pengar på annat verkar det som.

Jag bor utomlands och blir ärligt talat chockad när jag hör hur en del resonerar som att det är statens ansvar att se till att ni ska ha råd att vara hemma och ta hand om era barn?! Varför kan man inte tänka liiite längre? De flesta länder har inte i närheten av de förmåner vi har i Sverige gällande föräldraledighet. Där får man ofta göra valet att betala för snordyr dagisplats eller att den som tjänar minst pengar slutar jobba och så lever man på en lön. Inga konstigheter. Man får väl ändå ta ansvar för sina egna liv.

Vi har skolat in barnen vid 14 mån ålder. Tidigt, absolut!
Däremot har vi sparat på föräldradagar så att barnen aldrig behöver gå fulla dagar förrän den yngsta fyller 8 år. Det är också ett sätt.
Alla gör nog sitt bästa från dom förutsättningar man har. Tycker ändå vi har en väldigt bra föräldraförsäkring i Sverige .

Det är jobbigt när barnen börjar på dagis, separationsångesten känner jag så väl igen!
Det kommer att gå bra ska du se, jag har bara positiva erfarenheter av förskolan till mina barn.
 Jag tycker nog inte att det skulle vara rimligt att man skulle ha ännu längre föräldraledighet än idag dock, det är massor med skattepengar som går till den. Om man är ensamstående/arbetslös förstår jag absolut att det är tufft med pengarna, men 2 vuxna med arbete kan absolut spara på dagarna genom att dra ner på utgifterna så att man kan vara hemma längre om man vill. Sen lever vi ju i ett samhälle där vi som grupp tycker att det är viktigt att bo i villa, ha bil och åka på semester så det är klart att det lätt blir stora utgifter - frågan är ju bara vad som är viktigast för en.
De flesta här skolar dock in vid 1.5 års ålder och inte 1.

Av någon anledning fungerar det inte att citera just nu, men du skriver "Jag förstår inte varför inte folk förstår."

Det JAG inte förstår är varför någon väljer att lägga tid på att skriva en tråd där man fördömer andra, okända? föräldrar för exakt samma sak som man själv väljer att göra. Du har en massa fördomar mot folk du inte känner och tror dig veta varför andra gör som de gör. Men det vet du inte. Och eftersom du själv lämnar ditt lilla barn under två år på dagis, så låter det du skriver bara dumt. Sorry, men så är det. Och det är därför du får dessa till synes "hemska" svar.