Inlägg från: Flickan och kråkan |Visa alla inlägg
  • Flickan och kråkan

    anknytningsfunderingar

    Du tror inte att han är lite arg och ledsen på dig? Jag hjälpte min mamma att flytta när min yngsta var 1½ år (period med separationsångest) och var borta över en natt. När jag kom hem ville han inte "säga" hej. Klamrade sig fast hos pappa och var inte intresserad av mig, var avvisande. Det handlade inte om störd anknytning på något vis utan bara helt enkelt att han var arg och ledsan på mig som åkt iväg, lämnat honom. Han hade haft det jättebra med pappa och storebror hela tiden jag varit borta (glad och god, hade inte visat några tecken på saknad gentemot pappa), men det var hans sätt att visa att islka/besvikelse gentemot mig. Och det hade han ju rätt att känna. Kan det inte vara samma med din son. Han har det ba på förskolan, men är ändå missnöd med det faktum att du lämnar honom. Min yngsta började förskola senare, men han skulle fortfarande - blir 3 år i april - hellre vara hemma om han fick välja. Han trivs jättebra på förskolan men hade han frit val så skulle han hellre vara hemma med mig eller sin pappa.

Svar på tråden anknytningsfunderingar