minaimaginärabarn skrev 2017-02-25 17:05:32 följande:
Hej!
Tack Undrande sökande! Då ska jag hålla mig lite lugnare. Jag har fått ta 200 ml från början och tog drop en vecka innan ägguttag, vid ägguttag, vid insättning och två dagar efter insättning så de tre sista droppen var inom en vecka. Frågan är om kortisonet kan justeras för att påverka lymfocyterna och monocyterna? Tar nu 20 mg/dag. Men vill inte justera själv utan tänker att Dr D har koll på allt.
Till mig har Dr D alltid svarat fort. Uppfattar att han inte svarar om det inte är akut men vet inte... Andra i tråden har självmedicinerat när de inte har fått svar har jag förstått. Tur att det finns så många med kunskap här!
Mina högst personliga tankar kring kortisonet och självmedicinering.
Jag var riktigt dålig (frossa/feber/"mensvärk"/svettningar nacke/halsont) när äggen fäste och framåt. Det var som om det kom och gick, och från att mått okej kunde jag på några minuter vara tvungen att sätta mig. Min kroppstemperatur åkte jojo (tog tempen flera gånger i timmen vissa dagar när jag var som sämst). Efter det att jag plussade ökade besvären och jag valde när jag mina symptom ökade att ta extra kortison. Jag dokumenterade noga, för att kunna gå tillbaka (man minns ju aldrig i efterhand)
Vaknade jag på natten med svettningar i nacken, tog jag 5 mg. Fick jag en feberattack, 5 mg. Vid något tillfälle gick febern upp mot 39 på bara en halvtimme ~ då tog jag 10 mg. Minns att jag följde min intuition och valde att lita på min magkänsla, trots att jag har stor respekt för läkemedel generellt och kortison i synnerlighet.
När jag går tillbaka och tittar, så har jag tre dagar sammanlagt då jag låg på 50 mg, flera dagar då jag låg på 30 mg. Men oftast på ordinerade 20 mg. Någon vecka när jag inte fick tag på Dr D, och jag varit hängig under en längre tid (men också kände att kroppen trappade upp) höjde jag dosen till 25 mg och tog två extra dropp.
Idag är jag sedan några veckor tillbaka på 20 mg/dagligen och hoppas att jag när jag passerar vecka 12 ska vara så stabil att jag får trappa ned och förbi medicinfri under resterande tid.
Men det jag vill säga och få sagt, är att jag för egen del (utan att kunna bevisa det förstås) är övertygad om att min självdosering har varit avgörande för denna gångs lycka. Ska också tillägga, att min reaktion kanske var extra svajig för att jag var obehandlad när jag spontant blev gravid.
Dr. D har ett lite annorlunda perspektiv på immunförsvaret jämfört med Dr Beer. Då han mer betraktar det som en pendel, han vill hinns stoppa en upptrappning (immunattack) innan den får kraft. Med det perspektivet i ryggen har jag ändå känt mig trygg att följa min magkänsla.
Men, och det betonar jag, tenderar man att låta rädslor/nojor ta över och börja äta kortisonet som om det vore tic-tac ~ då gör man nog bäst i att följa ordinationerna till punkt och pricka. Ett dropp eller två det kan man dock inte få för mkt av på samma sätt!
Stort stort lycka till!
Och mängder av styrke och kärlek till er som ruvar ~ för vilken pärs att gå igenom. Jag håller tummarna för flera plus inom kort.
?????
