Vi som försökt ett tag utan plus
måste åka till jobbet men är bara tvungen att skriva... tack tjejer!! 
Inlägg från: kanske 4a
|
-
-
Hej igen! Äntligen ledig och kan sitta här på riktigt :) Jag blir alldeles tårögd av era kommentarer, så mycket kärlek från människor jag inte träffat, eller träffat en kort stund :) Jag har full förståelse för att ni inte kan tänka er in i situationen med fler än ett barn. Jag tror inte att någon missunnar mig längtan efter en till, men ibland känns det bara så otacksamt mot er som inte ens har fått ert första än. Jag skulle förstå om någon av er skulle känna avundsjuka om jag blev gravid, det är ju inte samma sak som att missunna mig det.
Jag kan inte föreställa mig smärtan av att längta efter sitt första barn. När vi började försöka första gången var jag 22 år och redan då livrädd för att inte kunna få barn. Jag har velat ha barn, många barn, så länge jag kan minnas. Min dröm är att ha fem stycken :) Jag blev gravid direkt och lyckan var total. Andra barnet fick jag ju först ett utomkveds och paniken om att inte få syskon kom smygande. Men tvåan blev till på andra försöket efter det och trean på tredje försöket. Så vi har ju haft väldigt lätt förut, det här är något nytt för mig. Eftersom jag av olika anledningar är snittad med alla barnen är min livmoder tunn och ärrig. Jag har fått ok för ett barn till men inte helt utan eftertanke. Riskerna ökar efter varje snitt och om jag skulle bli gravid igen är det definitivt sista gången. Förut sörjde jag att jag inte kan få välja själv när jag är klar med barn, att min kropp sätter stopp. Men nu börjar jag mer och mer acceptera att vi får nöja oss med de tre vi har och en fyra skulle vara ren och skär glädjebonus :)
Jag trodde att man fick betala utredningen också, det var ju ett plus. Men nu har jag strax äl och det känns ju konstigt att begära utredning om vi nu mot all förmodan skulle lyckas nu. Jag undrar mer och mer över mf jag fick för snart ett år sedan. Jag har ju tagit det som ett tecken på att kvarvarande äggledare är ok, att jag faktiskt blev gravid till slut. Men de såg ju eg aldrig något säkert i livmodern så min hjärna har nu börjat undra om det var ett X trots allt, som återbildades. Jag måste verkligen kontakta gyn om det inte blir något denna gång, även om jag är livrädd för ev spolning och resultatet av det. Men en sak i taget...
Tråkigt att höra om alla krämpor och depp i tråden, jag önskar såå att vi fick lite plus nu som livar upp stämningen. Helst allihopa på en gång! För att tänka på något roligt, när skulle en ev träff i sommar passa för er? Vi kommer troligen åka utomlands min man och jag för att fira 15 år som gifta :) Vi har inte bestämt exakt när men vi lutar åt v 30 just nu, ons-sön. Så den helgen passar inte så bra för mig i så fall.
kram på er!!!
-
Försöker: Håller med JZ, jag tänkte precis när jag läste ditt inlägg att du såg inte ut att behöva gå ner ett endaste dugg! Men som sagt att äta sunt och träna är ju alltid bra, fast med måtta. Har en på jobbet som har gått ner mycket och blivit helt mat- och träningsfixerad, det kan gå för långt.
Ciccie: Låter som du borde testa :) Spännande!
Nellin: Jag ser dig också framför mig, ta lite åt oss också :)
Ett litet tips kring äl tider som jag knappt vågar nämna...
läs eller lyssna på 50 nyanser av honom. Jag trodde att det var bara sex och typ en manual till mannens "50 sätt att njuta" ... Men de 50 nyanserna anspelar på olika sidor av hans personlighet. Jag har just strecklyssnat på alla tre böckerna och är helt betagen av historien, passionen, kärleken, mörka hemligheter och kontrollbehov. Jag kanske ska säga att jag är långt ifrån en feminist, så om man upprörs över männens kontroll över kvinnor ska man inte läsa den. Men om man läser alla tre böckerna förstår man att det i själva verket är hon som kontrollerar honom ;)
Jag har varit som ett plåster på min man och han ser inte så ledsen ut för det :) Vi har tom lyssnat på sista timmarna av tredje boken tillsammans, vi har drygt två timmar kvar dock ;)
-
JZ79 skrev 2013-05-15 12:23:43 följande:Jenso, när skulle du hem till Sverige på besök? Var det inte i Örebro-trakten?
kanske 4a, håller tummar att ni lyckas få till 4:an nu
Härligt med 15 år som gifta!! Vi har varit ihop i 12 ungefär och gifta 1 år, underbart att fortfarande känna sig förälskad i sin man 
Tack! Kan tillägga att det oftast är vardag hos oss och inte flammande förälskelse. Men tre barn och jobb snurrar vardagen på alldeles för fort. Men det är ljuvligt när man stundtals hittar tillbaka till den berusande känslan. Ska bli underbart att få resa bort bara han och jag, till sol och värme. -
Tack! vi träffades tidigt, när han precis fyllt 16 och jag skulle fylla. Så vi har varit tillsammans i 19 år och gifta i 15Lillnosen skrev 2013-05-15 14:54:16 följande:Tack för er omtanke Jag vet tjejer...Jag måste börja lugna ner mig. Tänker på det mer och mer men det är sååååå svårt! Jag tror jag begraver mig i husjobb och träning för att inte behöva tänka på infertiliteten. Men ja måste lugna ner mig och se vad det är som händer. Försöker att lyssna på min kropp nu, men det är inte lätt. Jag är en perfektionist och vill att allt ska vara tipp topp. Jag vill helst att allt ska vara gjort igår! Inget tålamod alls och jag gör allt väldigt snabbt och effektivt. Fort ska det gå men det ska fanken bli perfekt. Så det kan slita hårt på mig. Sen märker jag ju att oron för hjärtat och gallstenarna ligger och lurar hela tiden. Tänker mer på det än jag vill erkänna för mig själv. Mitt käktryckande och tungpressande är ju ett tydligt bevis på det
Infertiliteten gör ju sitt också. Men jag ska verkligen göra vad jag kan nu för att försöka vända mitt tänk, vara mer positiv och försöka slappna av och rå om mig och min man. Det kommer inte bli lätt, men ja ska försöka... Vill bara få klart i uterummet först. Uterummet känns liksom som att det kommer bli min oas till i sommar! Där kan jag sitta på sena sommarkvällar med ett glas rosé, en chokladkaka och en bra bok och bara njuta av sommarkvällen medan maken står och grillar. Jag längtar så! Uterummet var jag väldigt kluven till om vi skulle göra nu eller om vi skulle ta det senare i sommar/höst. Men min man var så inställd på att vi skulle fixa det nu så jag kände att då gör vi klart det. Efter det är det bara ny fog som ska läggas i klinkersgolvet i köket och en grind till framsidan ska byggas och sättas fast och målas. Annars är det liksom bara småt som ska göras. Typ sätta upp någon tavla när man känner att man hittat rätt plats, pynta i uterummet, plantera någon fin blomma man vill ha, klippa häcken osv. Sånt känns mer kravfritt för mig och det får ta den tid det tar. Golvet i köket känner ja också att det kan vänta till hösten, har ingen panik med det. Grinden på framsidan däremot vore skönt att få upp, så vi slipper insyn och slipper ställa ut kompostgaller när vi är på framsidan med hundarna. Men det kommer maken och hans pappa fixa. Jag får väl dock måla den... Men som sagt, uterummet ska bli klart nu, inte mycket kvar. Bara ett lager målning och sen är det bara roligt pyntande kvar! Ska bli så kul!
Försöker - Härligt med ny kraft! Ta vara på den :) Kör på med bra mat nu också så kommer du må ännu bättre! De där jäkla små eländiga kilona smyger på en snabbt, I know. Men viktigast är ju att man mår bra i sin kropp!
Solrosen - Åh va kul med nytt kök! Vill också få ett nytt kök... Köket i huset är bara 3 år gammalt men inte alls i de färger vi tycker om. Men det är helt och fungerande så det låter vi vara i några år. Så bvar inte oroliga, ska inte slita ut det
Hur ska ert kök bli? Vad blir det för färger? Smart att fixa storkok nu då!
Wonders - Åh, va spännande för dig nu! Förstår att du är pirrig! Kommer hålla tummarna stenhårt för att detta är ER tur
Nellin - Hahahaha! Dagens skratt fick ja när ja läste det du skrivit. Såg verkligen framför mig hur du sprang omkring som en tok och kladdade på statyn
Kladda lite åt oss också!
Ciccie - Instämmer med Maramina, Vad har du att förlora på att testa? Det är mycket som tyder på att det faktiskt kan vara något. Tänker att det är ju viktigt att du vet om du har ett mirakel i dig med tanke på medicinerna du äter. Sen kan det ju vara skönt för dig att få svart på vitt om du faktiskt tränat bort mensen eller ej? Så jag tycker helt klart att du ska testa
JZ - Förstår att du är orolig, nervös och lite rädd! Hade jag också varit. Men kom ihåg, allt löser sig. Det kommer gå bra imorgon. Jag håller tummarna stenhårt för guldägg och elitsimmare Ja det är väl en klok idé att ringa BM om de där lugnande iom att du redan känner sådan oro.
kanske4a - Wow, 15 år som gifta! GRATTIS! Va härligt med en resa för att fira Kan för övrigt instämma gällande 50 nyanser serien ... Var helt såld på 1:an och 2:an. LÄser nu på 3:an men tycker att den är lite segstartad. Jag vet inte vart tiden tog vägen, jag är ju bara 25? Ge trean en chans, den tar upp fart efter att de kommer hem från sin resa Jag sörjer att den snart är slut, vet inte hur jag ska kunna leva utan de. Tror jag ska lyssna på ettan igen längtar till filmen kommer om man vågar gå på bio och se den
-
Ciccie86 skrev 2013-05-15 17:04:16 följande:Kanske 4 - Sträckläste de böckerna! Älskar dom, bästa någonsin!! :) Man blir besatt!
Jo jag kanske borde testa, men har inga test hemma :/ O orkar inte hoppa mig till Apoteket. Får köpa imorgon när jag är ute :)
Skönt att höra att det inte bara är jag som är besatt :) Lycka till i morgon då, jag håller tummarna! -
Maramina skrev 2013-05-15 13:32:50 följande:
Kanske 4a: Som sagt var, vi är ju lite i samma sits du och jag med tanke på att vi både redan har barn. Jag finns här, både i tråden men även på mail eller IRL om du vill ventilera av dig lite! Härligt föresten att ha varit gifta så länge! Vi har bara varit gifta i 2 år men i midsommar blir det 13 år sedan vi träffades.
Tack vännen. Trist att du känner att du inte har råd att följa med på träffen, men det är ju ett tag dit och mycket kan hinna hända. kram -
Grattis JZ, vad härligt att det gick bra!
ciccie, det verkar ju lovande, testa nuuuu!!!
-
Ciccie: trist att det var negativt
Går och vänta på postivt ältest, men de sista månadena har jag gett upp känns det som. Just nu är jag ganska lugn faktiskt, när mensen kom nu kände jag inget speciellt. Jag vet att mitt nya vik har påverkat mig, jag vill verkligen inte riskera något. Antar att jag får njuta av lugnet så länge jag kan, tids nog kommer väl desperationen tillbaka.
-
åh JZ, gumman, jag vet inte vad jag ska säga. Så ledsen för er skull
Stor kram