Vad är ditt största bekymmer idag?

jag lever ganska eländigt liv just nu och det bekymrar mig. vet inte om jag nånsin kommer bli mig själv igen, men jag hoppas. nånstans där inne borde jag ju vara. hoppas levnadsglädjen kommer tillbaka!

beklagar sorgen verkligen :( låter tufft också med brosdottern som du säger så är man ju väldigt känslig vid tonåren..

jag håller med, jag blir glad att läsa om alla små bekymmer och det får mig att känna hopp. jag längtar till den dagen då mitt största bekymmer är att jag inte vet vilken tid jag ska äta min lunchlåda och liknande. :)

Att jag har endometrios och mensvärk från helvetet idag.

ja, det tycker jag med, att det inte är en tävlan i elände, och att det är härligt att det finns dom som har så "små" bekymmer; och att inte alla har gigantiska. Men då måste man också få skratta ibland... Sen kan jag känna, som någon annan i tråden skrev, att vi alla egentligen har gigantiska problem, i och med hur det ser ut i världen, när det gäller miljön och krigen som pågår och människor som svälter och dör. Men det är ju en "annan sorts" problem kanske.

Att jag håller på att få munsår... Sitter med Anti på och tittar på Våra Bästa År ^^

ja, självklart. Och dom skrattar man INTE åt. ..är skönt att få skratta åt dom som är mindre allvarliga. (personligen har jag stora problem, och väljer att skriva om dom, när det behövs, för att orka med, och väljer att skriva om dom små å lära mig att skratta åt dom, så att livet ska bli uthärdligt)

idag har jag ett stort problem: fått diagnosen PTSD efter våldtäksförsöket, men får inget läkarintyg, trots 8 samtal nu för att påminna läkaren om att skriva och skicka det.. (men har till den 20e på mig, sa den SNÄLLA handläggaren på FK.. *uppånervändavärlden på nått vis med snälla FK handläggare) ...vet inte om det är bäst att ringa varje dag, eller varannan, om dom blir arga för att jag tjatar, eller om jag ska ligga på.. (och jag orkar inte bara ligga ner å vänta, för mår SKIT av att inte få besked)

Sen har jag problemet att jag inte vet vad jag ska göra åt min sabla hår... (dödsless, men inte råd med frisör) ...se där.. ett problem att skratta åt!   (för hallå.. jag HÅR, liksom, är fysiskt frisk i stort sett; så då kan jag vara tacksam för att jag ens har RÅD att ha ett problem med mitt hår; och inte som det cancersjuka barn jag såg idag saknar hår att oroa mig för..)

pröva att frysa ner det; dvs ta nått fruset å tryck mot.. kan fungera lite om det inte slagit ut till blåsor än.   (en som får äta tabletter mot osedvanligt aggressiv herpes)

  Nä, jag vill inte heller vara sjukskriven, men jag fixar inte att vara ute bland folk, så kan inte jobba. Så MÅSTE få sjukintyg, annars är det kronofogden nästa..

Men visst suger det. Att vara hemma med. Men kan man inte "stå på benen" så kan man inte.

fröken toffs är nog mitt mellannamn.. har jag typ jämt.. är nog lite inne på det där "raka av det" stadiet.. tur jag inte äger nån rakapparat då.. Kram!

Jaså? Ja men Anti funkar också bra om det inte slagit ut än :p Brukar köra med vanlig vodka annars som torkar ut innan det blivit något. Får panik när det börjar sticka och river lägenheten i jakt på anti för om det hinner slå ut så är det kört sen.. 

Jaså? Vad innebär det? Låter otrevligt! :O