Lavish skrev 2011-10-19 08:50:15 följande:
Alltså större delen av mångkulturen handlar väl om traditioner som man pysslar med hemma för egen del och som inte påverkar/skadar någon annans kultur. Sen kan man få inspiration av varandra och lära sig nya saker, men det finns ingen anledning att tvinga på någon julfirande eller baklava.
Brännpunkten handlar väl om vilka lagar vi ska ha och möjligtvis vilka värderingar som ska läras ut i skolan. Men jag tror ärligt talat att den absoluta majoriteten av befolkningen är överens om grundvärderingar som demokrati, lika värde och tolerans.
Det är ju nämligen så finurligt att de människor som exempelvis kommer från diktaturer och andra samhällen som i våra ögon är extrema på något sätt, antagligen har valt att flytta därifrån till Sverige av en anledning. Som t.ex att de fördrar att bo i en demokrati före att bo i en diktatur.
Det finns små grupper extrema som man ofta hör mycket om, men jag tror deras antal är så lågt att det inte finns skäl att oroa sig för deras påverkan annat än det utrymme man ger för att tjata om dom.
Jo, man skulle ju vilja tro att det vore så enkelt att alla invandrare per automatik blir toleranta demokrater så fort de passerar den svenska gränsen och att alla är rörande överens om om vilka grundvärderingar som gäller. Ta en titt på den här överenskommelsen mellan muslimska församlingar och en skola i Jönköping. Fundera sedan över hur den är förenlig med den svenska läroplanen som genomgående understryker vikten av att motverka traditionella könsroller i skolan.
sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/416/9035.pdf
Om du inte kommer på ett enda utmärkande exempel på svensk kultur så kan du läsa Nima Sanandajis studie av de kulturella faktorer, bland annat lutheransk arbetsmoral och ansvarskänsla, som har präglat svenskt samhällsliv i generationer och lade grunden till den svenska välfärdsstaten.
Det är intressant att en kurdisk iranier som är första generationens invandrare och har en magisterexamen från Chalmers förmår att både se och uppskatta framgångsfaktorerna med svensk kultur och dessutom underbygger sina argument med exempel på svenskamerikanernas bedrifter. (Apropå en annan diskussion där denna kategori utmålades som någon sorts slackers med tur men som NIma med ren statistik visar slet hårt för sin nuvarande ställning som en av de mest framgångsrika invandrargrupperna i USA.)
www.libera.fi/en/publications/the-swedish-model-reassessed-affluence-despite-the-welfare-state
För mig är Nima en idealinvandrare som både bidrar med sin kompetens och sitt perspektiv som utrikes född samtidigt som han uppskattar samhället som tog emot hans föräldrar. Alla kan inte hålla Nimas nivå och jag anser att Sverige har ett ansvar att ta emot flyktingar av alla kategorier men en grundläggande respekt för det demokratiskt uppbyggda svenska samhället borde man avkräva varje person som kommer hit. Så ser det inte ut idag men, tro mig, det kommer.
