trettioplus skrev 2011-05-10 10:07:40 följande:
Jag ser det inte som extremt olika. Möjligen är du lite högre upp på medelklasstegen, men i övrigt ser jag det mest som val.
-Min familj och mina vänner är en blandning av akademiker, (nej, alla akademiker berättar inte att de doktorerat annat än om det förs på tal), lägre eller annorlunda utbildade, politiker och kulturarbetare.
-Jag har ett eget företag
-Sambosarna har hyggliga löner
-Vi har en gård på landet istället för bostadsrätt och stuga
-Gillar litteratur och annan kultur (spelar teater mer än jag ser på teater dock)
-Backpackade senast i Indien. Charter har jag inte åkt på sedan jag var liten
-Har en vanlig sketen bil och en motocykel
-har inget adelsgods att ta över
-Handlar på kappahl, men hellre på second hand och ibland från mindre designers. Huset är inrett av arvegods, autkionsfynd och någon enstaka Mio-eller IKEA-pryl.
Hade jag önskat ditt liv istället hade jag ju bara sett till att skaffa det.
Fast du räknar mest upp materiella saker. I min värld går det inte till så. En del av att vara utbildad handlar om att man tillförskansar sig kunskap som faktiskt är exklusiv för majoriteten, men som meför att man kan prata med andra som studerat samma sak eller liknande saker. Men talar man med en arbetare om det, tycker de att man "sönderanalyserar" allt och förstår ofta inte begrepp och ternmer man själv anser är självklara. I min värld är det väldigt "arbetarklassigt" att tycka att universitetsutbildning är onödigt för det är onödigt att "dra på sig lån" eller förlora inkomst och att lära sig sådant man "lär sig per automatik genom att leva". Det finns drag av bildningsförakt, som man skyler genom omkrivelser om att man kan läsa saker själv (vilket de flesta struntar i).
Man kan ju fundera på saker som: När läste jag en klassiker senast? När läste jag ett vetenskapligt verk senast? Vad såg jag för TV-program? Vad lyssnar jag på för radioprogram? Vad läser jag i dagstidningen? Det är mycket mer avgörande för klass än om man handlar på loppis eller inte eller bilmodell och ålder.
Mina barn föredrar t ex klassiker, därför att de är uppvuxna med böcker som har ett visst språk och innehåll, vilket gör att de tycker de flesta Disneyböcker är helt kassa. Och jag kan bara lyssna på P1 på eftermiddagarna, för jag kreverar om jag inte får höra "vettiga" saker på radion. Men arbetarklassen lyssnar sällan på sådant, de känner inte igen sig i det som behandlas där.