Vilken socialgrupp hör en till?

Undrar jag också. Och kan man vara gifta och tillhöra olika klasser?
Om jag är adlig och välutbildad och gifter mig med en typisk arbetare. Kan vi då tillhöra olika klasser, eller blir vi något mittemellan, eller gör jag en resa neråt eller han en resa uppåt???

Nu vill jag veta varför överklassen anses vara så kulturell och vad är kultur för något? Var är fiiiint (ser ni hur jag spretar med lillfingret?) och vad är tacky/trashigt/fult/okulturellt?

Ja, och det är kanske främst i mötet med andra klasser man själv tydligt också märker sin egen klass?

Jag tänker lite på Solsidan-avsnittet där Alex och Anna tvingas ha parmiddag med den intellektuella eliten, en sådan situation har jag också befunnit mig i när vi blev hembjudna till två professorer på makens gamla jobb, vilken mardröm - Jag kallsvettades när hans fru rabblade klassiska dikter utantill På samma sätt är det mardrömslikt att umgås med inlands-raggare, tala om att känna sig malplacerad

Ja, så kan det många gånger vara. Själv "ser" jag inte sådant, utan har alltid trott att det handlar om hur någon är som individ snarare än klasstillhörighet.

Jag råkade en gång ut för en fördömande överklassperson som tydligen kände att det luktade arbetare om mig (fast jag hade faktiskt duschat innan jag gick på den där festen) och som högdraget frågade mig vad jag hade för bil. Jag svarade, och han kontrade med "Jaså, jag trodde att du hade en Volvo 240!" Jag förstod vad han insinuerade, jag var WT, helt enkelt tyckte han. Dock så visste jag inte att han var överklass, det fick jag berättat för mig senare. Hur som helst, senare under kvällen råkade han höra att jag tycker om att laga mat och framför allt en viss råvara. DÅ blev han intresserad av mig!  Men jag blev riktigt förbannad, men eftersom även vi i arbetarklassen får lära oss lite vanligt folkvett så sa jag ingenting, men jag fortsatte prata med de andra och han fick sitta snällt och lyssna. Jag vill inte beblanda mig med så ytliga människor som tycker att det skulle gjort mig till en sämre människa ifall jag hade haft en Volvo 240. Än i denna dag förstår jag inte exakt vad det var jag sa eller gjorde som fick honom att vilja kränka mig från första början. Kanske ett enormt självhävdelsebehov?

Det var under all kritik. En person som kommer ifrån högre kretsar borde inte få andra  att känna sig mindre värda eller ens försöka. Var han verkligen överklass eller var han nyrik?

Ja, det är också intressant: I hur många avseenden får man "sticka ut" för att inte längre vara en Svensson?
Även här kanske man kunde skapa en ekvation där man mäter tyngd i "svenssoneriet" i ena vågskålen, mot "omständigheter som sticker ut" i den andra? ;p
Vidare kan man fundera kring om det skulle vara "svenssonaktigt" att inte sticka ut någonstans alls? Tillhör ett visst mått av "icke tillhörande omständigheter" saken i sig?