Drömmarnas trädgård... ful litteratur?

Jag känner att det är lite som med fisk kontra fiskpinnar. Visst är fisk utan panering bättre men om barnet bara vill äta fisk med panering (eller panering med fisk ska man väl i många fall tyvärr behöva säga) så är ju det bättre än att inte äta fisk alls. Tycker jag i alla fall, många håller säkert inte med.

Här läser vi en massa olika böcker. Pippi Långstrump gillar äldsta sonen förvisso, men han tycker även om böcker som kanske inte känns fullt så "fina" om man nu ska använda det ordet.

Förresten, jag läste en kurs i barnlitteratur på universitetsnivå. Där skulle vi faktiskt läsa en Kitty-bok och duger de på universitetet tycker jag absolut att de "duger" åt barn och ungdomar att läsa. Förstår bara inte varför vuxna med utbildning (biblotikarier) ska ta död på den läsgnista som finns hos barn/ungdomar genom att förkasta den litteratur de väljer. Det vore väl bättre att ha exempelvis Kitty och sedan när de som tagits hem har lästs så tipsar man om liknande böcker men som då kanske är lite mer avancerade - så anser jag att man bättre odlar och göder ett läsintresse.