IVF eller äggdonation
Jag ska göra min första IVF, men enligt min första läkare, så är sannolikheten liten att det ska fungera.
Hur känner ni att gränsen går, från IVF till äggdonation?
Hur mga IVf ska man göra innan man beslutar för en äggdonation?
Hur känner ni inför att istället för IVF göra en äggdonation?
För mig känns det så väldigt konstigt. Att föda en helt annans kvinnas barn, på nått sätt.
Jag vill inte verka egotrippad, egenkär osv, men ändå så blir det ju ett ägg från någon jag överhuvudtaget inte känner till. Jag vet inte hur barnet kommer att se ut, vilka sjukdomar bakåt i generation som finns, personliga egenskaper osv.
Naturligvis kommer jag älska barnet, men jag kommer ju inte se likheter från mig själv eller från mina syskons barn. Just de där banden och likheteterna som man ser när man har släktband, som i många fall är så märkligt tydliga.
Sen känner jag även den grejen att det är min pojkväns barn men inte mitt riktiga barn. Jag är övertygad om att allt faller på plats, men ....
Innan jag fick reda på att jag hade svårt att få barn så kände jag att det inte skulle vara något problem alls, men nu när jag är i den situationen så känns det väldigt konstigtt.