Barnboksminne från barndomen

"Nu ska här bli andra bullar" - den finns inte att få tag i som ny, så jag blev överlycklig när jag hittade den på Tradera!!

Solglitter,Lillgubben Patrik

Bröderna Lejonhjärta. Det var den första "riktiga" bok jag läste på egen hand när jag var fem.

En bok om en mus..
Den hette något sådant.

Och sen även om en arg tjej (minns inte namnet på denna heller= Typ "jag blir så arg"..

Jason och arga Agnes

Sagan om Askungen. Om och om och om igen! Mamma och pappa var såååå trötta på den.

Min allra käraste syster, tror jag den hette, av Astrid Lindgren. Den var magisk, spännande och ganska sorglig. Älskar den fortfarande. Fantastiska bilder.

Femböckerna av Enid Blyton läste jag framlänges och baklänges tusen gånger om mellan 8 och 13 års ålder och de tror jag har påverkat mig en del faktiskt. Jag ville ju inte direkt vara som töntiga Anne = ängslig, huslig och pysslig (läs tjejig) utan snarare nyfiken, händig, tuff och våghalsig (läs pojkaktig) som George, Dick och Julian.

Men de där böckerna var ju faktiskt bra, själva äventyren alltså... Men någon borde skriva om dem så de inte blir så normaliserande, diskriminerande och moraliserande. Trots att ungarna var syskon/kusiner så gick det INTE för sig att sova under samma tak. Behövde de bo i en grotta över natten så fanns det alltid, som av en händelse, en sidogrotta som tjejerna kunde slagga i. Zzz.

Men jag gillade dom som sagt ändå :)

- "Pricken"  - om den lilla prickiga kaninen med bara vita syskonen finns fortfarande, trycks på nytt också!

-"Tigern som hade tappat sina ränder" - den har jag inte lyckats hitta igen.

Fler som har starka minnen från speciella barnböcker som ni fått läst för er som små?