Skulle du läsa dessa böcker för dina barn?

Jag blir mest sugen på att läsa de två första och mest tveksam till vem kan älska Ella.

Bok nr 1  Eftersom jag betraktar homosexualitet som något naturligt och ofarligt och jag vill förmedla detta till mina barn. Jag vill att de ska veta och känna att jag aldrig någonsin kommer attfördöma varken dem eller deras vänner om de är homo eller bi.

Bok nr 2  Likväl som jag läser böcker där det finns traditionella könsroller så vill jag att barnen får leva sig in i berättelser där könsrollerna inte är traditionella.

Bok nr 3 känner jag ett litet motstånd mot men undrar varför. Egentligen tror jag inte att barnen kommer att uppleva att det är två pappor som huvudbudskapet i boken (det gör de inte när vi läser om lill-Zlatan) utan det blir väl eg för dem en bok om adoption tror jag.

Bok nr 4 En bok om att vara annorlunda och om utanförskap då? Ja det är väl ett aktuellt ämne i fler böcker så why not.

Bok nr 5 Det här kan ju uppfattas som hotfullt. Den som tar hand om barnet dör och barnet måste klara sig själv och leta efter en ny familj. Kanske skulle jag börja gråta... Just nu är mina flickor i en fas där det inte skulle passa så bra tror jag för de är lite oroliga över det här med döden av divese anledningar. Men annars så. Barn ser sällan vidden av sådana här tragedier, är min erfarenhet.

Att läsa med mina barn är något jag gör ofta och mycket. Det är ett bra sätt för barn att ta del av allt möjligt. Att leva sig in en hel värld av bilder och i en berättelse gör något annat än om du säger "det finns homosexuella också". Nu måste ju inte du gilla att läsa om just det här ämnet men om du inte vet om hur positivt bokläsning är för barns utvecklig och välmående så har du kvar något fantastiskt att upptäcka. För att inte tala om dina barn.

Ursäkta, jag är lite splittrad, blir avbruten hela tiden.
Skulle också skriva att jag inte har kollat in just de här böckerna nämare utan utgår från det som står i TS exklusive länken. Det beror förstås på HUR de är skrivna, dvs om de håller någon sorts kvalitet. Jag gillar inte övertydliga moraliska budskap som körs ner i halsen och jag tycker som jag skrev angående bok 3 att homosexualitet inte måste vara ett huvudtema. Något annat måste ju rimligtvis hända och bära boken framåt.

Som en jämförelse så har vi med anledning av att ena barnet har cancer en bilderbok som ska avhandla hur cancer hos ett barn påverkar livet för de andra syskonen. Tanken är jättefin men den håller inte tillräckligt hög kvalitet för att mina barn skulle ha så mycket ut av den. Och den gav ingen igenkänning för dem heller.

Nej men det sa jag inte, lugn! Iaf menade jag inte så.

Men om du nu vet att böcker ger något särskilt som inte bara är språkligt och handlar om närhet till föräldern utan också att olika ämnen i barnböcker är en väg för barn att uppleva olika saker utan att gå igenom dem själva så förstår jag nog itne riktigt varför du inte tro att det kan vara en vits att låta dem följa en homosexuell person i en berättelse. Varför inte? Det är väl också något att leva sig in i? Eller utöka sin världsbild med?

Det som är ett problem är väl att det finns människor som fördömer och behandlar andra illa bara för att de tänder på någon av samma kön. Jag uppfattar homosexualitet som något naturligt och gillar tex boken om lill-Zlatan för att det finns ett homosexuellt par i den. Styrkan där ligger dock i att deras sexualitet inte är ett huvudtema utan att de bara är det. Det är en bakgrundsbild. Och jag tycker det är en stor vits att läsa böcker som utspelar sig i olika miljöer och på så sätt ger barnen tillgång till många olika referenser som de sen bär med sig. Om vi ser två tjejer kyssas på stan och ena barnet undrar så kan jag lätt hänvisa till att det ju är som killarna i Lill-Zlatan fast tjejer istället. Boken har presenterat ett fenomen för mina barn som de däför har tagit till sig. Bra referenser att ha som gör att de förstår och ser sin omvärld, kan sortera in den som begriplig, dra paralleller och förstå. Det är bra att läsa berättelser som sker i andra tider, på andra platser, i andra familjekonstellationer, i fattigdom/rikedom osv. 

Det där är jag ytterliget tveksam till!

Visserligen kan barn i vissa åldrar leka och leva sig in i att de är... alla möjliga saker. Och skulle de i en vecka leka att de var homosexuella så är det ju inget farligt. Det är väl ett sätt att processa informationen och förhålla sig till det i så fall. Även om jag inte hört om någon som lekt gay annat än i vanliga korta rolllekar.

Hur länge menar du att man kan gå och tro att man är homosexuell? Och vilka åldrar pratar du om? Och är det farligt?