Planerat snitt är fusk!

Jag blir så förbannad när jag hör om alla dessa som får kejsarsnitt för att de är rädda för förlossningen. Själv har jag genomgått flera vaginala förlossningar och visst det gör ont. Men det är hör till och om man inte är beredd att ta det så ska man inte ha barn. Varför ska jag genomgå all denna smärta när andra kan gråta lite och slippa?

Jag förstår vad du menar TS. Jag upplever att det finns olika anledningar till att folk vill ha snitt; antingen har de rättfärdigade anledningar så som riktig förlossningsrädsla, eventuella komplikationer osv...

Sen finns det dom som vill ha det för att det de anser att det är en lättare utväg och "tjatar & ljuger" tills sig ett snitt. Bara för att det är snyggare och bekvämare att ha ett ärr på magen än spricka och bli slapp där nere. Eller för att det gör för ont att föda. Och dom här, kan jag också reta mig på rätt rejält, tycker det är ganska fult mot alla dom som går igenom en förlossning, utan att gnälla.

Näää, men har stor förståelse för att det finns många som behöver snitt. Men tycker att det är då¨ligt att folk tror att man kan välja det, bara för att man inte ska bli slapp... Nää.. fy!

Men vet många i min omkrets  som bara INTE VILL föda vaginalt pga bekvämlighet eller rädsla för slapphet osv.. SÅNA ska inte få ks bara för att, men är dt akut, livhotande eller har med en tidigare traumatisk förlossning att göra så tycker jag att dt är MINST lika mkt "värt" !

Att dt gör ont och är jobbigt att föda barn är ingenting någon kan komma och säga är nytt..
Men när dt kmr till folk, då kan jag ta 2 personen jag känner väldigt väl, som valde planerat snitt enbart  för att "jag är ung och vill inte bli slapp än" och "jag tycker det är äckligt med tanken av att mitt barn kommer ut från min vagina"!! Tycker jag då fan inte att dom ska få dt..
Men på något sätt måste ju läkare eller kuratorer med hjälp av  psyk.bedömning eller ngt kunna sålla bort dessa människor från den mängden som behöver snitt.. men tyvärr görs dt inte på alla!

Trauma för mig, betyder ngt som satt väldigt djupa spår i en. I en förlossning för mig skulle dt innebära på ett ungefär att den personen som väntar sitt andra barn är livrädd och får/känner rent utav panik eller ångest bara av tanken av att behöva gå igenom samma sak igen.
Självklart kan man inte dra en rak gräns bara sådär, för alla upplever och känner olika för allt.

Min förlossning va smått traumatisk, men sjukt smidig och jag är nog lyckligt lottad. Men finns INGENTING som säger att denna förlossning jag får nu kmr vara dt.. Men dt är en risk jag tar, för jag tänker då fan inte gå och gnälla om ett snitt för att jag känner för dt eller kanske har oturen av att bli "slapp" (som så många skyller på idag)! Dt kan finnas någon annan som den dagen behöver snittet mer än mig och måste vänta pga sånt tänkande! Och DT tycker inte jag är ok.